Här beskrivs hur modellerna fungerar principiellt.

 

 

flag_green        NC-ytor beaktas inte

Notera att i dagsläget hanterar inte habitatmodellerna sådan generell hänsyn som skapas i en simulering (NC-ytor), eftersom inga GIS-objekt skapas för dessa. Deras bidrag till den beräknade habitatarealen för ett område inkluderas således inte i beräkningarna. I dagsläget kan detta endast hanteras genom att importera NC-ytorna som egna åtgärdsenheter, med egna GIS-polygoner.

 

 

tog_minusBeräkningsgång för rasterbaserad modeller

Följande görs för varje period:

1.För varje beståndspolygon utvärderas om beståndet uppfyller de beståndsvisa habitatkraven för att få habitatvärde 1. Ett bestånd som uppfyller dessa krav tilldelas temportärt värdet 1.
2.För bestånd som inte uppfyller habitatkraven i steg 1 utvärderas om de uppfyller kraven för att tilldelas habitatvärde 0.5. Om kraven uppfylls tilldelas temporärt värdet 0.5.
3.Polygonskiktet konverteras till ett rasterskikt, där en rastercell tilldelas värdet 0, 0.5 eller 1 beroende på vilken polygon som rastercellerns mittpunkt ligger inom och på utfallet i steg 1 och 2.
4.Om habitatmodellen innehåller justering för inre kantzon, justeras en rastercells värde med angiven reduceringsfaktor om cellen ligger inom angivet avstånd från en beståndskant*.
5.För varje rastercell beräknas arealen habitat som finns inom angivet grannskogsområdet. Grannskapsområdet (Neighborhood area) defineras av den cirkel som motsvarar den radie som anges för grannskapsområdet.
6.För de rasterceller där resultaten från steg 5 uppfyller habitatmodellens krav för grannskapsområde, sparas värdet från steg 3 till ett nytt raster. För övriga rasterceller som inte uppfyller grannskapsområdes-kraven tilldelas värdet 0.
7.För varje polygon beräknas summan av värdena från steg 6 för de celler som tillhör polygonen. Summan delas med summan av rastercellernas areor. Denna kvot multipliceras slutligen med beståndets produktiva areal. Detta görs för att undvika problem med att polygonens areal kan skilja sig från den produktiva arealen, då Heureka endast räknar på den senare.

 

*Med beståndskant menas egentligen att beståndet är äldre och gränsar mot en ungskog eller ett annat ägoslag såsom odlingsmark eller en sjö. I dagsläget hanteras inte andra ägoslag än produktiv skogsmark i Heureka, och ett bestånd kan gränsa till skogsmark som inte har importerats (t ex skog som tillhör annan markägare). Om angränsande ägoslag är okänt för programmet, klassificeras i dagsläget beståndsgränsen som kantzon i habitatmodellen.

 

<%EXTOGGLE%>Beräkningsgång för en vektorbaserad modell

 

Följande görs för varje period:

1.För varje polygon utvärderas funktionen för HabitatScore1. Ett bestånd som uppfyller dessa krav tilldelas temportärt ett värde lika med den produktiva arealen.
2.För bestånd som inte uppfyller HabitatScore utvärderas HabitatScore05, och om kraven uppfylls tilldelas temporärt ett värde lika med hälften av den produktiva arealen.
3.För varje bestånd beräknas vilka andra bestånd som ligger inom en viss radie från beståndets centrumpunkt, samt hur stor andel av vart och av dessa som ligger inom cirkeln.
4.För varje bestånd beräknas arealen inom grannområdet som uppfyller kraven som gäller för habatatförekomst inom grannområdet.
5.För bestånd med godkända grannområden sätts arealen lämpligt habitat lika med det som beräknats i steg 1 och 2. För bestånd där grannskapskraven inte uppfylls sätts habitatarealen lika med 0.

 

 

 

 

Kontakta support. © Sveriges Lantbruksuniversitet