Carbon sequestration/sv - Revision history

Jonare at 08:08, 18 April 2024

2024-04-18T08:08:32Z

← Older revision		Revision as of 09:08, 18 April 2024
Line 28:		Line 28:
	Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka. Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.		Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka. Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.

	[[:Q-model\|Q-modellen]] används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner. Detta gäller på mineraljord. På torvmark minskar markkolförrådet över tid om marken är dikad (med hjälp av emissionsfaktorer), medan markkolförrådet antas vara konstant i odikade torvmarker.		[[:Q-model\|Q-modellen]] används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner. Detta gäller på mineraljord. På torvmark minskar markkolförrådet över tid om marken är dikad (med hjälp av emissionsfaktorer), medan markkolförrådet antas vara konstant i odikade torvmarker. Modellen för torvmark är indelad i separata inställningar för boreal skog och icke-boreal skog. Med boreal skog avses [[:Definition:CountyCode\|CountyCode]] 1-13.

LarsSangstuvall at 07:05, 5 October 2022

2022-10-05T07:05:28Z

← Older revision		Revision as of 08:05, 5 October 2022
Line 2:		Line 2:
	[[Category:Model]]		[[Category:Model]]
	{{DISPLAYTITLE:Kolanalyser}}		{{DISPLAYTITLE:Kolanalyser}}
	Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd ~~och~~ i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.		Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd, i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1) samt i produkter som avverkats från analysområdets skog under analysperioden. Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.

	'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används omräkningstal från biomassa (torrsubstans) till kolmängd (procent av torrsubstans) enligt följande tabell<ref name = "Skogsstyrelsen2000">{{:Bibliografi:Skogsstyrelsen2000}}</ref>.		'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används omräkningstal från biomassa (torrsubstans) till kolmängd (procent av torrsubstans) enligt följande tabell<ref name = "Skogsstyrelsen2000">{{:Bibliografi:Skogsstyrelsen2000}}</ref>.

JeanetteEggers at 13:18, 4 August 2022

2022-08-04T13:18:12Z

← Older revision		Revision as of 14:18, 4 August 2022
Line 23:		Line 23:
	För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.		För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

	'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, tillförsel från mortalitet och kvarlämnade avverkade träd och träddelar, samt nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.		'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, tillförsel från mortalitet och kvarlämnade avverkade träd och träddelar (tex högstubbar), samt nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.

	'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.		'''(3)''' Kol i '''marken''' (för skog på mineraljord) baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
	Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka. Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.		Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka. Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.

	[[:Q-model\|Q-modellen]] används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.		[[:Q-model\|Q-modellen]] används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner. Detta gäller på mineraljord. På torvmark minskar markkolförrådet över tid om marken är dikad (med hjälp av emissionsfaktorer), medan markkolförrådet antas vara konstant i odikade torvmarker.

LarsSangstuvall at 10:50, 4 August 2022

2022-08-04T10:50:47Z

← Older revision		Revision as of 11:50, 4 August 2022
Line 23:		Line 23:
	För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.		För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

	'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.		'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, tillförsel från mortalitet och kvarlämnade avverkade träd och träddelar, samt nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.

	'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.		'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.

LarsSangstuvall at 08:43, 3 August 2022

2022-08-03T08:43:25Z

← Older revision		Revision as of 09:43, 3 August 2022
Line 23:		Line 23:
	För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.		För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

	'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. ~~Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]~~		'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.

	'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.		'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
	Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka ~~(TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!)~~. Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.		Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka. Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.

	Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.		[[:Q-model\|Q-modellen]] används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.

LarsSangstuvall: Added table with conversion factors DM biomass --> carbon

2022-08-02T13:35:49Z

Added table with conversion factors DM biomass --> carbon

@@ Line 4: / Line 4: @@
 Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.
-'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk<ref name = "Skogsstyrelsen2000">{{:Bibliografi:Skogsstyrelsen2000}}</ref>. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets  och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
+'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används omräkningstal från biomassa (torrsubstans) till kolmängd (procent av torrsubstans) enligt följande tabell<ref name = "Skogsstyrelsen2000">{{:Bibliografi:Skogsstyrelsen2000}}</ref>.
 '''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]

LarsSangstuvall at 05:17, 13 April 2022

2022-04-13T05:17:36Z

← Older revision		Revision as of 06:17, 13 April 2022
Line 4:		Line 4:
	Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.		Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.

	'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk<ref name ="Skogsstyrelsen2000">{{:~~Skogsstyrelsen, 2000. Skogliga Konsekvensanalyser 1999. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport 2, s. 67.~~}}</ref>. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.		'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk<ref name = "Skogsstyrelsen2000">{{:Bibliografi:Skogsstyrelsen2000}}</ref>. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

	'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]		'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]
Line 18:		Line 18:
	\|}		\|}
	<!--		<!--
	<ref name="Petersson1999">Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 </ref>
	~~-->~~

	<references />		<references />

LarsSangstuvall at 17:58, 31 March 2022

2022-03-31T17:58:48Z

← Older revision		Revision as of 18:58, 31 March 2022
Line 4:		Line 4:
	Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.		Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.

	'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.		'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk<ref name ="Skogsstyrelsen2000">{{:Skogsstyrelsen, 2000. Skogliga Konsekvensanalyser 1999. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport 2, s. 67.}}</ref>. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

	'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]		'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]

Peder at 09:11, 28 May 2020

2020-05-28T09:11:01Z

← Older revision		Revision as of 10:11, 28 May 2020
Line 1:		Line 1:
	~~#REDIRECT~~ [[Kolanalyser]]		{{Languages\|Carbon sequestration}}
			[[Category:Model]]
			{{DISPLAYTITLE:Kolanalyser}}
			Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.

			'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

			'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]

			'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
			Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.

			Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.


			{\|
			\|[[Image:CarbonBalance_sv.png\|700px\|thumb\|left\|Figur 1]]
			\|}
			<!--
			<ref name="Petersson1999">Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 </ref>
			-->

			<references />

Peder: Redirected page to Kolanalyser

2012-05-11T11:54:07Z

Redirected page to Kolanalyser

New page

#REDIRECT [[Kolanalyser]]