Field inventory instruction/sv - Revision history

Peder at 07:55, 8 November 2016

2016-11-08T07:55:52Z

← Older revision		Revision as of 08:55, 8 November 2016
Line 1:		Line 1:
	{{Languages}}		{{Languages}}

	DENNA SIDA VAR EN INSTRUKTION TILL FÄLTDATORAPPLIKATIONEN IVENT OCH ÄR INTE LÄNGRE AKTUELL!
			'''DENNA SIDA VAR EN INSTRUKTION TILL FÄLTDATORAPPLIKATIONEN IVENT OCH ÄR INTE LÄNGRE AKTUELL!'''


	==Fältinventeringsinstruktion==		==Fältinventeringsinstruktion==

Peder at 07:55, 8 November 2016

2016-11-08T07:55:34Z

← Older revision		Revision as of 08:55, 8 November 2016
Line 1:		Line 1:
	{{Languages}}		{{Languages}}

			DENNA SIDA VAR EN INSTRUKTION TILL FÄLTDATORAPPLIKATIONEN IVENT OCH ÄR INTE LÄNGRE AKTUELL!

	==Fältinventeringsinstruktion==		==Fältinventeringsinstruktion==
	Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter*. Enheterna är normalt ett urval av analysområdets bestånd, sammanställda i [[Stratification\|PlanStarts "Sample design"]]. Beskriven fältinventering är en metod för dataförsörjning i Heureka och då framförallt till [[User%27s_guide_for_PlanWise\|PlanVis]]. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och i slutändan negativt påverka planeringsresultatet.		Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter* med Ivent-applikationen. Enheterna är normalt ett urval av analysområdets bestånd, sammanställda i [[Stratification\|PlanStarts "Sample design"]]. Beskriven fältinventering är en metod för dataförsörjning i Heureka och då framförallt till [[User%27s_guide_for_PlanWise\|PlanVis]]. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och i slutändan negativt påverka planeringsresultatet.

	Även [[Inventory\|PlanStarts "Inventory design"]] har normalt föregått denna del. Mellan "Sample design" och "Inventory design" kan urvalet av bestånd att inventera ha behandlats i ett externt GIS. Här görs då bl.a. det slumpmässiga utlägget av provytor, systematiskt utlagda i ett kvadratförband, och teoretiska x- och y-koordinater (i m, RT90 eller SWEREF99) för provytecentrum erhålls. Faktiska koordinater får man i samband med fältinventeringen, normalt med GPS.		Även [[Inventory\|PlanStarts "Inventory design"]] har normalt föregått denna del. Mellan "Sample design" och "Inventory design" kan urvalet av bestånd att inventera ha behandlats i ett externt GIS. Här görs då bl.a. det slumpmässiga utlägget av provytor, systematiskt utlagda i ett kvadratförband, och teoretiska x- och y-koordinater (i m, RT90 eller SWEREF99) för provytecentrum erhålls. Faktiska koordinater får man i samband med fältinventeringen, normalt med GPS.

Peder at 07:01, 15 April 2013

2013-04-15T07:01:01Z

Show changes

Hah: /* Klavning */

2011-05-19T05:51:07Z

Klavning

← Older revision		Revision as of 06:51, 19 May 2011
Line 71:		Line 71:

	====Klavning====		====Klavning====
	Klavning innebär att alla träd på provytan diametermäts. Metoden tillämpas i bestånd som närmar sig en första gallring och/eller då den grundyteväga medeldiametern är minst 5 cm, se nedan vad som gäller under [[#Provytetyper \| Provytetyper]].		Klavning innebär att alla träd på provytan diametermäts i brösthöjd. Metoden tillämpas i bestånd som närmar sig en första gallring och/eller då den grundyteväga medeldiametern är minst 5 cm, se nedan vad som gäller under [[#Provytetyper \| Provytetyper]].

	Träd klavas (diametermäts) i normalfallet med en klave där överföring till datasamlare sker via Bluetooth. �?ven avståndsmätarens/DME:s uppgifter kan överföras via Bluetooth men det är endast aktuellt vid positionering av träd. Då erhålls och sparas avstånd mellan trädet och tre stycken transpondrar placerade på bestämda platser runt (men inte i) provytecentrum. Svartmärkt transponder placeras rakt norr om provytecentrum, grönmärkt i ost-syd-ostlig riktning (120°) och vitmärkt i väst-syd-västlig riktning (240°). Ett fjärde avstånd kan här beräknas och presenteras i avståndsmätarens fönster, för att kontrollera avståndet till provytecentrum. Annars används avståndsmätaren till att kontinuerligt kontrollera avståndet till provytecentrum, där en tillhörande transponder placerats. Denna avståndsuppgift sparas inte utan avgör om ett träd ska klavas eller ej. I normalfallet medräknas och klavas ett träd/död ved där dess frös groningspunkt bedöms inom provytans horisontella radie [i brösthöjd eller i nivå med marken? Kanske det förra vid klavning och höjdmätning, det senare vid registrering av ståndortsegenskaper, fast ett frös groningspunkt är ju nästan alltid i marknivå...]. Förfarandet underlättar eventuell klavning av lutande träd (och liggande död ved) vid ytans periferi emedan det fortfarande blir lite krångliga bedömningar på ytor i lutande terräng. Fröets groningspunkt för liggande död ved får approximeras med rotens läge om det inte på annat sätt kan fastställas. Om den liggande döda veden saknar rotdel så får man approximera dess grovände med rot.		Träd klavas (diametermäts) i normalfallet med en klave där överföring till datasamlare sker via Bluetooth. �?ven avståndsmätarens/DME:s uppgifter kan överföras via Bluetooth men det är endast aktuellt vid positionering av träd. Då erhålls och sparas avstånd mellan trädet och tre stycken transpondrar placerade på bestämda platser runt (men inte i) provytecentrum. Svartmärkt transponder placeras rakt norr om provytecentrum, grönmärkt i ost-syd-ostlig riktning (120°) och vitmärkt i väst-syd-västlig riktning (240°). Ett fjärde avstånd kan här beräknas och presenteras i avståndsmätarens fönster, för att kontrollera avståndet till provytecentrum. Annars används avståndsmätaren till att kontinuerligt kontrollera avståndet till provytecentrum, där en tillhörande transponder placerats. Denna avståndsuppgift sparas inte utan avgör om ett träd ska klavas eller ej. I normalfallet medräknas och klavas ett träd/död ved där dess frös groningspunkt bedöms inom provytans horisontella radie [i brösthöjd eller i nivå med marken? Kanske det förra vid klavning och höjdmätning, det senare vid registrering av ståndortsegenskaper, fast ett frös groningspunkt är ju nästan alltid i marknivå...]. Förfarandet underlättar eventuell klavning av lutande träd (och liggande död ved) vid ytans periferi emedan det fortfarande blir lite krångliga bedömningar på ytor i lutande terräng. Fröets groningspunkt för liggande död ved får approximeras med rotens läge om det inte på annat sätt kan fastställas. Om den liggande döda veden saknar rotdel så får man approximera dess grovände med rot.

Peder: /* Höjdmätning */

2009-12-11T09:28:15Z

Höjdmätning

← Older revision		Revision as of 10:28, 11 December 2009
Line 82:		Line 82:

	====Höjdmätning====		====Höjdmätning====
	Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas ~~och eventuellt död ved mäts in~~ inom den klavyteradie som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).		Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas inom den klavyteradie som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent). Om död ved ska mätas in görs det också på "klavytan".

	Vid registrering ska anges om stammen är en huvudstam (Main Stem) eller en bistam (Secondary Stem). Valet av huvudstammar resp. bistammar görs i enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy. Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet, annars blir det lite krångligare - inventeraren ska göra valet av stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av stammar, om den sedan tas bort/insamlas i samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning ska eventuellt någon form av märkning göras på höjdmätningsytan.		Vid registrering ska anges om stammen är en huvudstam (Main Stem) eller en bistam (Secondary Stem). Valet av huvudstammar resp. bistammar görs i enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy. Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet, annars blir det lite krångligare - inventeraren ska göra valet av stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av stammar, om den sedan tas bort/insamlas i samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning ska eventuellt någon form av märkning göras på höjdmätningsytan.

Peder: /* Ståndortsregistrering */

2009-12-11T09:08:50Z

Ståndortsregistrering

← Older revision		Revision as of 10:08, 11 December 2009
Line 91:		Line 91:

	====Ståndortsregistrering====		====Ståndortsregistrering====


	�?ven skador registreras här, som en skattning på provytenivån och sker på ett motsvarande sätt till ev. skaderegistrering för provträd. Registreringen avser skadeorsaken emedan du som inventerare främst ser en skadetyp, t.ex. stamskada, toppbrott eller röta. Din slutledningsförmåga sätts således på prov. Då det knappast finns något träd som är helt och hållet oskadat sker registrering endast om skadan bedöms nedsätta tillväxten eller värdeutbytet med minst 10 %. Bedömningen görs här på provytenivå, för provträden på trädnivån.		�?ven skador registreras här, som en skattning på provytenivån och sker på ett motsvarande sätt till ev. skaderegistrering för provträd. Registreringen avser skadeorsaken emedan du som inventerare främst ser en skadetyp, t.ex. stamskada, toppbrott eller röta. Din slutledningsförmåga sätts således på prov. Då det knappast finns något träd som är helt och hållet oskadat sker registrering endast om skadan bedöms nedsätta tillväxten eller värdeutbytet med minst 10 %. Bedömningen görs här på provytenivå, för provträden på trädnivån.

Peder: /* Höjdmätning */

2009-12-11T09:05:46Z

Höjdmätning

← Older revision		Revision as of 10:05, 11 December 2009
Line 84:		Line 84:
	Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas och eventuellt död ved mäts in inom den klavyteradie som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).		Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas och eventuellt död ved mäts in inom den klavyteradie som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).

	Vid registrering ska anges om stammen är en huvudstam (Main Stem) eller en bistam (Secondary Stem). Valet av huvudstammar resp. bistammar görs i enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy. Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet, annars blir det lite krångligare - inventeraren ska göra valet av stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av stammar, om den sedan tas bort/insamlas i samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning ~~kan~~ någon form av märkning ~~måsta efterlämnas~~ på höjdmätningsytan.		Vid registrering ska anges om stammen är en huvudstam (Main Stem) eller en bistam (Secondary Stem). Valet av huvudstammar resp. bistammar görs i enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy. Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet, annars blir det lite krångligare - inventeraren ska göra valet av stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av stammar, om den sedan tas bort/insamlas i samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning ska eventuellt någon form av märkning göras på höjdmätningsytan.

	Stammarnas höjder registreras direkt i datasamlaren. Uppgifter kan registreras gruppvis, om det står flera stammar av samma trädslag i grupp kan man ange att antalet stammar som posten avser är fler än en.		Stammarnas höjder registreras direkt i datasamlaren. Uppgifter kan registreras gruppvis, om det står flera stammar av samma trädslag i grupp kan man ange att antalet stammar som posten avser är fler än en.

Peder: /* Höjdmätning */

2009-12-11T09:04:46Z

Höjdmätning

← Older revision		Revision as of 10:04, 11 December 2009
Line 82:		Line 82:

	====Höjdmätning====		====Höjdmätning====
	Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten~~, dvs. inte bara för provytan,~~ bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas inom den ~~klavyteradien~~ som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).		Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas och eventuellt död ved mäts in inom den klavyteradie som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).

	~~Arbetsgången vid höjdmätning skiljer sig i vissa delar från den vid klavning, gemensamt har de att ett ordnat och noggrant arbete~~ är ~~av största vikt. Särskilt här när det ofta är frågan om mindre ytor~~ (~~= större uppräkningsfaktor~~) ~~och mer subjektiva bedömningar vid val~~ av huvudstammar resp. bistammar. ~~Arbetet på~~ en ~~höjdmätningsyta börjar dock alltid~~ med ~~klavning~~, ~~eller åtminstone~~ en ~~kontroll~~ av ~~om det inom klavningsytan (normalt~~ med ~~en större radie än höjdmätningsytan) finns några klavträd~~ eller ~~död ved som ska mätas in~~. ~~Om så~~ är ~~fallet klavas överståndare~~/~~miljöträd eller död ved, som ska mätas in~~. kan ~~vara~~ på ~~en yta med en större radie än klavningsytan) ska här inte kunna finnas bland klavträden~~.		Vid registrering ska anges om stammen är en huvudstam (Main Stem) eller en bistam (Secondary Stem). Valet av huvudstammar resp. bistammar görs i enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy. Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet, annars blir det lite krångligare - inventeraren ska göra valet av stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av stammar, om den sedan tas bort/insamlas i samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning kan någon form av märkning måsta efterlämnas på höjdmätningsytan.

	~~Valet av huvudstammar resp. bistammar görs~~ i ~~enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy~~. ~~Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet~~, ~~annars blir~~ det ~~lite krångligare - inventeraren ska göra valet av~~ stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av ~~stammar, om den sedan tas bort/insamlas~~ i ~~samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning~~ kan ~~någon form av märkning måsta efterlämnas på höjdmätningsytan.~~		Stammarnas höjder registreras direkt i datasamlaren. Uppgifter kan registreras gruppvis, om det står flera stammar av samma trädslag i grupp kan man ange att antalet stammar som posten avser är fler än en.

	~~Andra skillnader gentemot klavning är dels~~ att ~~stammarnas höjder i dagsläget registreras direkt i datasamlaren (ingen dataöverföring från DMEn via Bluetooth, även om det~~ är ~~möjligt så bedöms det oftast som för krångligt), dels att uppgifter kan registreras trädslagsvis - som medelvärden för resp. bistamsträdslag~~.

	Observera att det finns obligatoriska registreringar för höjdmätningsytan även om det saknas stammar att höjdmäta, vilket kan bli fallet vid inventering av nyupptagna hyggen eller vid luckor i föryngringar.		Observera att det finns obligatoriska registreringar för höjdmätningsytan även om det saknas stammar att höjdmäta, vilket kan bli fallet vid inventering av nyupptagna hyggen eller vid luckor i föryngringar.

Peder: /* Höjdmätning */

2009-12-11T08:57:10Z

Höjdmätning

← Older revision		Revision as of 09:57, 11 December 2009
Line 82:		Line 82:

	====Höjdmätning====		====Höjdmätning====
	~~Inmatningsmetoden höjdmätning~~ tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten, dvs. inte bara för provytan, bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m. Eventuella överståndare klavas inom den klavyteradien som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).		Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten, dvs. inte bara för provytan, bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av [[#Provytetyper \| provytetyp]]. Eventuella överståndare klavas inom den klavyteradien som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent).

	Arbetsgången vid höjdmätning skiljer sig i vissa delar från den vid klavning, gemensamt har de att ett ordnat och noggrant arbete är av största vikt. Särskilt här när det ofta är frågan om mindre ytor (= större uppräkningsfaktor) och mer subjektiva bedömningar vid val av huvudstammar resp. bistammar. Arbetet på en höjdmätningsyta börjar dock alltid med klavning, eller åtminstone en kontroll av om det inom klavningsytan (normalt med en större radie än höjdmätningsytan) finns några klavträd eller död ved som ska mätas in. Om så är fallet klavas överståndare/miljöträd eller död ved, som ska mätas in. �?vrehöjds-träd (som kan vara på en yta med en större radie än klavningsytan) ska här inte kunna finnas bland klavträden.		Arbetsgången vid höjdmätning skiljer sig i vissa delar från den vid klavning, gemensamt har de att ett ordnat och noggrant arbete är av största vikt. Särskilt här när det ofta är frågan om mindre ytor (= större uppräkningsfaktor) och mer subjektiva bedömningar vid val av huvudstammar resp. bistammar. Arbetet på en höjdmätningsyta börjar dock alltid med klavning, eller åtminstone en kontroll av om det inom klavningsytan (normalt med en större radie än höjdmätningsytan) finns några klavträd eller död ved som ska mätas in. Om så är fallet klavas överståndare/miljöträd eller död ved, som ska mätas in. �?vrehöjds-träd (som kan vara på en yta med en större radie än klavningsytan) ska här inte kunna finnas bland klavträden.

Peder: /* Klavning */

2009-12-11T08:54:52Z

Klavning

← Older revision		Revision as of 09:54, 11 December 2009
Line 71:		Line 71:

	====Klavning====		====Klavning====
	Klavning innebär att alla träd på provytan diametermäts. Metoden tillämpas i bestånd som närmar sig en första gallring och/eller då den grundyteväga medeldiametern är minst 5 cm, se nedan vad som gäller under [[#Provytetyper]].		Klavning innebär att alla träd på provytan diametermäts. Metoden tillämpas i bestånd som närmar sig en första gallring och/eller då den grundyteväga medeldiametern är minst 5 cm, se nedan vad som gäller under [[#Provytetyper \| Provytetyper]].

	Träd klavas (diametermäts) i normalfallet med en klave där överföring till datasamlare sker via Bluetooth. �?ven avståndsmätarens/DME:s uppgifter kan överföras via Bluetooth men det är endast aktuellt vid positionering av träd. Då erhålls och sparas avstånd mellan trädet och tre stycken transpondrar placerade på bestämda platser runt (men inte i) provytecentrum. Svartmärkt transponder placeras rakt norr om provytecentrum, grönmärkt i ost-syd-ostlig riktning (120°) och vitmärkt i väst-syd-västlig riktning (240°). Ett fjärde avstånd kan här beräknas och presenteras i avståndsmätarens fönster, för att kontrollera avståndet till provytecentrum. Annars används avståndsmätaren till att kontinuerligt kontrollera avståndet till provytecentrum, där en tillhörande transponder placerats. Denna avståndsuppgift sparas inte utan avgör om ett träd ska klavas eller ej. I normalfallet medräknas och klavas ett träd/död ved där dess frös groningspunkt bedöms inom provytans horisontella radie [i brösthöjd eller i nivå med marken? Kanske det förra vid klavning och höjdmätning, det senare vid registrering av ståndortsegenskaper, fast ett frös groningspunkt är ju nästan alltid i marknivå...]. Förfarandet underlättar eventuell klavning av lutande träd (och liggande död ved) vid ytans periferi emedan det fortfarande blir lite krångliga bedömningar på ytor i lutande terräng. Fröets groningspunkt för liggande död ved får approximeras med rotens läge om det inte på annat sätt kan fastställas. Om den liggande döda veden saknar rotdel så får man approximera dess grovände med rot.		Träd klavas (diametermäts) i normalfallet med en klave där överföring till datasamlare sker via Bluetooth. �?ven avståndsmätarens/DME:s uppgifter kan överföras via Bluetooth men det är endast aktuellt vid positionering av träd. Då erhålls och sparas avstånd mellan trädet och tre stycken transpondrar placerade på bestämda platser runt (men inte i) provytecentrum. Svartmärkt transponder placeras rakt norr om provytecentrum, grönmärkt i ost-syd-ostlig riktning (120°) och vitmärkt i väst-syd-västlig riktning (240°). Ett fjärde avstånd kan här beräknas och presenteras i avståndsmätarens fönster, för att kontrollera avståndet till provytecentrum. Annars används avståndsmätaren till att kontinuerligt kontrollera avståndet till provytecentrum, där en tillhörande transponder placerats. Denna avståndsuppgift sparas inte utan avgör om ett träd ska klavas eller ej. I normalfallet medräknas och klavas ett träd/död ved där dess frös groningspunkt bedöms inom provytans horisontella radie [i brösthöjd eller i nivå med marken? Kanske det förra vid klavning och höjdmätning, det senare vid registrering av ståndortsegenskaper, fast ett frös groningspunkt är ju nästan alltid i marknivå...]. Förfarandet underlättar eventuell klavning av lutande träd (och liggande död ved) vid ytans periferi emedan det fortfarande blir lite krångliga bedömningar på ytor i lutande terräng. Fröets groningspunkt för liggande död ved får approximeras med rotens läge om det inte på annat sätt kan fastställas. Om den liggande döda veden saknar rotdel så får man approximera dess grovände med rot.