Kolanalyser - Revision history

Peder: Redirected page to Carbon sequestration/sv

2020-05-28T09:12:23Z

Redirected page to Kolanalyser

Peder: Redirected page to Carbon sequestion/sv

2020-05-28T09:11:54Z

Redirected page to Carbon sequestion/sv

Peder at 08:00, 26 October 2018

2018-10-26T08:00:43Z

Peder at 08:00, 26 October 2018

2018-10-26T08:00:11Z

Peder at 12:29, 13 April 2018

2018-04-13T12:29:00Z

Peder at 11:53, 18 March 2016

2016-03-18T11:53:48Z

Peder at 11:52, 18 March 2016

2016-03-18T11:52:57Z

Peder at 12:12, 18 January 2014

2014-01-18T12:12:28Z

Peder at 11:54, 18 January 2014

2014-01-18T11:54:22Z

Peder at 11:29, 18 January 2014

2014-01-18T11:29:32Z

← Older revision		Revision as of 09:12, 28 May 2020
Line 1:		Line 1:
−	#REDIRECT [[~~Carbon_sequestion~~/sv]]	+	#REDIRECT [[Carbon_sequestration/sv]]

← Older revision		Revision as of 09:11, 28 May 2020
Line 1:		Line 1:
−	~~{{Languages\|Carbon sequestration}}~~	+	#REDIRECT [[Carbon_sequestion/sv]]
−	[[~~Category:Model]]~~
−	Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.
−
−	'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv~~.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.~~
−
−	~~'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood\|'''död ved'''~~]] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]
−
−	~~'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.~~
−	Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
−
−	~~Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.~~
−
−
−	{\|
−	~~\|[[Image:CarbonBalance_sv.png\|700px\|thumb\|left\|Figur 1]]~~
−	\|}
−	~~<!--~~
−	<ref name="Petersson1999">Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 </ref>
−	~~-->~~
−
−	~~<references />~~

@@ Line 8: / Line 8: @@
 '''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
-Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
+Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
 Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.

@@ Line 3: / Line 3: @@
 Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.
-'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref> och för ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets  och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
+'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets  och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
 '''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]
 '''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
-Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rötförna från finrötter (< 2mm) beräknas med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
+Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
 Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.

@@ Line 8: / Line 8: @@
 '''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
-Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rötförna från finrötter (< 2mm) beräknas med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
+Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rötförna från finrötter (< 2mm) beräknas med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
 Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.

@@ Line 3: / Line 3: @@
 Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.
-'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används Petersson (1999)<ref>{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref> och för ungskog används Claesson m fl 2001 <ref>{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets  och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
+'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används Petersson (1999){{:Bibliografi:Petersson1999}} och för ungskog används Claesson m fl 2001{{:Bibliografi:Claesson2001}} Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets  och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
 '''(2)''' Kolförekomst i '''död ved''' beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.
@@ Line 20: / Line 20: @@
 -->
 <references />

← Older revision		Revision as of 11:29, 18 January 2014
Line 23:		Line 23:


−	<references />	+	<references/ >