PlanWise Tutorial - Revision history

Jonare at 07:51, 28 March 2024

2024-03-28T07:51:02Z

Peder at 09:41, 16 December 2019

2019-12-16T09:41:26Z

Rickardw: Replaced salix FTP links with heurekaslu equivalents.

2019-12-11T14:40:40Z

Replaced salix FTP links with heurekaslu equivalents.

Peder at 16:53, 28 March 2013

2013-03-28T16:53:40Z

Peder: /* Taktisk planering */

2010-05-21T15:24:47Z

Taktisk planering

Peder: /* Allvarligt fel! */

2010-05-21T15:23:53Z

Allvarligt fel!

Peder: /* Beräkna ingående tillstånd och visa översikt */

2010-05-21T15:21:56Z

Beräkna ingående tillstånd och visa översikt

Peder: /* Beräkna ingående tillstånd och visa översikt */

2010-05-21T15:21:26Z

Beräkna ingående tillstånd och visa översikt

Peder: /* Beräkna ingående tillstånd och visa översikt */

2010-05-21T15:19:55Z

Beräkna ingående tillstånd och visa översikt

Peder: /* Optimering */

2010-05-21T15:14:12Z

Optimering

@@ Line 1: / Line 1: @@
 (Available only in Swedish)
-−
 ==Om PlanVis==
 PlanVis är ett datorprogram för att göra konsekvensanalyser och upprätta åtgärdsplaner inom skogsbruket. Analyser kan göras på heltäckande data (alla bestånd inom ett skogsinnehav) eller på ett urval (s.k. stickprovsavdelningar). Tidshorisonten kan vara alltifrån några enstaka år vid taktisk planering till mer än 100 år för avverkningsberäkningar. I PlanVis integreras indata, generering av alternativa aktiviteter, optimering och resultatredovisning. Det senare görs i form av tabeller, diagram och kartor. Vill man ha ut ytterligare resultat än de som kan tas fram direkt i PlanVis kan man göra detta utplock ur databasen. Med generering av alternativa aktiviteter menas att PlanVis kan generera ett antal olika skötselprogram för varje bestånd inom ett valt område. Ett skötselprogram är en sekvens av åtgärder, utfall och tillstånd över tiden. Som användare kan man dela in skogen i olika grupper, och skapa olika skötselinstruktioner för dessa.

@@ Line 12: / Line 12: @@
 ==Installera PlanVis==
-Installationen ska redan vara gjord på de datorer vi här använder. Annars är det bara att följa instruktionen på sidan [[PlanWise]].
+Installationen ska redan vara gjord på de datorer vi här använder. Annars är det bara att följa instruktionen på sidan [[Download_and_install]].
 ==Skapa ett nytt projekt==

@@ Line 231: / Line 231: @@
 ===Exempelfiler===
 Dessa optimeringsfiler kan du ladda ner och öppna via meny "Optimization" > "Open optimization":
-*[ftp://salix.slu.se/download/heureka/optimization/Model9c.hops Model9c.hops]
+*[https://www.heurekaslu.se/filerepository/Optimization/Model9c.Hops Model9c.Hops]
-Nya och andra komponenter kommer att göras tillgängliga på denna ftp-server (ftp://salix.slu.se/download/Heureka/), t.ex. skript ("SQL queries") att använda (som mall - skriv om för att få ut det du vill ha) för rapporter från resultat-databasen. Detta avser både när man vill närmre studera initialtillståndet men kanske främst planen - simulerings- och optimeringsresultatet.
+Nya och andra komponenter kommer att göras tillgängliga på denna ftp-server (https://www.heurekaslu.se/filerepository/Optimization/), t.ex. skript ("SQL queries") att använda (som mall - skriv om för att få ut det du vill ha) för rapporter från resultat-databasen. Detta avser både när man vill närmre studera initialtillståndet men kanske främst planen - simulerings- och optimeringsresultatet.
 ''Förbättrad funktionalitet under "View" > "Optimization Result Viewer" och möjligheten att här välja en simulering/optimering och sedan skapa egna diagram (under "Diagrams" > "User defined") för att beakta resultaten gör ev. SQL queries överflödiga.''
@@ Line 291: / Line 291: @@
 Sen på tur står tillskapandet av två variabler, ''Z<sub>1</sub>'' respektive ''Z<sub>2</sub>'', som ska ingå i en målfunktion med två, sinsemellan viktade mål enligt modellen: 0.x * ''Z<sub>1</sub>'' - (1 - 0.x) * ''Z<sub>2</sub>'' (som ska maximeras eller minimeras? och varför är det ett minustecken mellan de två delmålen? borde de inte adderas?). De två målen är här lämpligen "maximerat nuvärde" respektive "jämnhet". Innan de två variablerna tillämpas i en och samma målfunktion må de relativiseras (endast kunna erhålla värden mellan 0 och 1) och samtidigt göras enhetslösa (de ska ju inte spela någon roll om de mäts i EURO, SEK, m<sup>3</sup>sk eller nånting annat) enligt modellen: ''Z<sub>1</sub>'' = relNPV = (''_totNPV'' - NPV<sub>min</sub>) / (NPV<sub>max</sub> - NPV<sub>min</sub>). När du sedan ska definiera ''Z<sub>2</sub>'' gör du på motsvarande sätt och är särdeles observant på + och -.
-Ovanstående finns implementerat i [ftp://salix.slu.se/download/heureka/optimization/Model9d.hops Model9d.hops], redo att laddas ner från ftp-servern och laddas upp i PlanVis. Sen är det rekommendabelt att du fortsätter använda din egen modell (den modifierade Model9c) för att lösa ditt optimeringsproblem, men med möjlighet att jämföra (och ev. kopiera) definitioner och formuleringar som finns i 9d. Namngivningen av variabler och restriktioner skiljer sig säkert mycket åt, kanske även definitioner och beräkningssätt. Som en kommentar till ovanstående frågor tittar vi lite närmre på målfunktionen ''_objFunc:''
+Ovanstående finns implementerat i [https://www.heurekaslu.se/filerepository/Optimization/Model9d.Hops Model9d.Hops], redo att laddas ner från ftp-servern och laddas upp i PlanVis. Sen är det rekommendabelt att du fortsätter använda din egen modell (den modifierade Model9c) för att lösa ditt optimeringsproblem, men med möjlighet att jämföra (och ev. kopiera) definitioner och formuleringar som finns i 9d. Namngivningen av variabler och restriktioner skiljer sig säkert mycket åt, kanske även definitioner och beräkningssätt. Som en kommentar till ovanstående frågor tittar vi lite närmre på målfunktionen ''_objFunc:''
 <pre>0.5 *_NPVgoal - 0.5 * _harvDiffgoal ;</pre>
 Under "Properties" > "ModelDirection" ser vi att denna funktion ska maximeras. Detta är uppenbart för nuvärdet ''men inte för den avtagande avverkningsnivån''. Som vi tidigare definierat denna variabel så vill vi minimera sänkningen från en period till nästa (komihåg att det är ett positivt värde - en ökning erhåller ett negativt värde och utan begränsning uppåt (utan ett "komplett" jämnhetsvillkor) kan vi lugnt minimera en sådan målfunktion). Därför subtraherar vi de två viktade delmålen, tidigare i kursen adderade ni nog de två för då skulle båda maximeras (t.ex. nuvärde och "renbetesmarker"). För övrigt valde jag inte ovanstående 50/50-viktning som referensmodell, 25/75 blev istället så här tjusigt:

@@ Line 44: / Line 44: @@
 För varje skogsdomän kan man koppla särskilda skötseldirektiv genom att redigera och skapa nya kontrollkategorier ("Control Categories"). Vi kallar dessa ibland skötselkategorier. En kontrollkategori utgörs av att antal kontrolltabeller. Genom dessa styr man, bland annat, vilka åtgärder som ska simuleras och hur de ska utföras. Genom att skapa en eller flera kontrollkategorier för varje skogsdomän, kan man differentiera skötseln över de olika skogsdomänerna. ''Genom en kontrolltabell av typen "Treatment Program Generator" styr man vilka åtgärder som ska simuleras och till viss del tidpunkter för dessa. Genom en kontrolltabell av typen "Treatment Model" styr man hur åtgärderna ska simuleras (utföras).''
-För att skapa skogsdomäner används verktyget "Forest Domain Builder", figur 4 (1). Exempelvis kan man skapa en domän som heter "skiktad granskog" och ange villkoren som gäller för att en åtgärdsenhet ska tillhöra denna. I exemplet nedan skapar vi domäner utifrån en befintlig s.k. målklassning som fanns angivet i beståndsregistret.
+För att skapa skogsdomäner används verktyget "Forest Domain Builder", figur 4 (1). Exempelvis kan man skapa en domän som heter "Äldre skiktad granskog" och ange villkoren som gäller för att en åtgärdsenhet ska tillhöra denna. I exemplet nedan skapar vi domäner utifrån en befintlig s.k. målklassning som fanns angivet i beståndsregistret.
 ==Definiera skogsdomäner==
@@ Line 55: / Line 55: @@
 * '''Döp om "Forest Domain 1" till t.ex. "NO-skog"'''
-Nu innehåller inte alla beståndsregister målklasser. Då får man istället utgå ifrån befintliga beståndsparametervärden. För att skapa ett skogsdomän med "skiktad granskog" skulle följande kriterier kunna gälla:
+Nu innehåller inte alla beståndsregister målklasser. Då får man istället utgå ifrån befintliga beståndsparametervärden. För att skapa ett skogsdomän med "Äldre skiktad granskog" skulle följande kriterier kunna gälla:
 {|
 |[[Image:PlanVis_Tut_Fig3b.png|500px|thumb|left|Figur 3b]]
@@ Line 74: / Line 74: @@
 Om inte så aktiverar du det via menyn "View". Du kan flytta och förstora/förminska fönster på arbetsytan.
 * '''Varje "ControlCategory" har ett antal kontrolltabeller'''
-i dessa för "DefaultTreatmentCategory", figur 4 (4). Du hittar lite mer information på sidan [[Control_Categories%2C_Control_Tables%2C_and_Forest_Domains|Control Tables etc]]. Du kan dessutom se vad alla parametrarna betyder genom att markera dem och läsa hjälptexten längst ned i fönstret "Properties" (hovra med pekaren ifall inte all text syns).
+Ändra i dessa för "DefaultTreatmentCategory", figur 4 (4). Du hittar lite mer information på sidan [[Control_Categories%2C_Control_Tables%2C_and_Forest_Domains|Control Tables etc]]. Du kan dessutom se vad alla parametrarna betyder genom att markera dem och läsa hjälptexten längst ned i fönstret "Properties" (hovra med pekaren ifall inte all text syns).
 {|
 |[[Image:PlanVis_Tut_Fig4_withno.png|500px|thumb|left|Figur 4]]
@@ Line 82: / Line 82: @@
 ** Under "ManagementSystem" (i fönstret "Properties") väljs "EvenAged"
 ** Sätt "MaxAlternatives" till 100
-** "CCDelayMax" är satt till 4 vilket betyder att slutavverkningstidpunkten får skjutas upp max 4 perioder (dvs. 20 år) jämfört med lägsta tillåtna slutavverkningsålder (enligt Skogsvårdslagen). Du kan ändra till ett annat värde om du vill.
+** "CCDelayMax" är satt till 4 vilket betyder att slutavverkningstidpunkten får skjutas upp max 4 perioder (dvs. 20 år) jämfört med lägsta tillåtna slutavverkningsålder (LSÅ enligt Skogsvårdslagen). Du kan ändra till ett annat värde om du vill.
-** Välj sedan kontrolltabellen "Treatment Model". Under "4. Thinning - model" och "4.1 Thinning settings" kan du ändra t.ex:
+** Välj sedan kontrolltabellen "Treatment Model". Under "4. Thinning - model" och "4.1 Thinning – settings" kan du ändra t.ex:
 *** ThinningModelType = Hugin
 *** HarvestStriproads = True
@@ Line 93: / Line 93: @@
 ===Lägg till ny kontrollkategori===
 * '''Högerklicka i någon tom del i fönstret "Control Categories" och välj "Add Treatment Category"'''
-* '''namn på den nyskapade "TreatmentCategory2" till "Fri utveckling"'''
+* '''Ändra namn på den nyskapade "TreatmentCategory2" till "Fri utveckling"'''
 * '''Högerklicka på "Fri utveckling" (i fönstret "Control Categories") och välj "Edit ControlTables"
 * '''Klicka på "Add..."'''
@@ Line 162: / Line 162: @@
 ==Formulering av optimeringsproblem==
-I Heureka har vi gjort ett verktyg för att modellera och lösa LP- och MIP-problem. Som modelleringsspråk tillämpas ZIMPL. ZIMPLs Guide finns på nätet (http://www.zib.de/koch/zimpl/download/zimpl.pdf) men även sparat på datorn, under "SH0085", läs kapitel 4.2 till och med 4.5. Nedan följer sedan ett antal syntax-exempel från PlanVis.
+I Heureka har vi gjort ett verktyg för att modellera och lösa LP- och MIP-problem. Som modelleringsspråk tillämpas ZIMPL. ZIMPLs User’s Guide finns på nätet (http://www.zib.de/koch/zimpl/download/zimpl.pdf) men även sparat på datorn, under "SH0085", läs kapitel 4.2 till och med 4.5. Nedan följer sedan ett antal syntax-exempel från PlanVis.
 ===Kontovariabel som summerar avverkad volym i varje tidsperiod:===
@@ Line 250: / Line 250: @@
 Skapa sedan lämpliga skötselkategorier för dessa och kör om "Generate Treatment Programs". Tag också fram ett scenario där ingen hänsyn tas. Tag reda på vad kostnaden (i form av minskat nuvärde) blir för att tillämpa målklassningen, jämfört med ett uteslutande produktionsinriktat skogsbruk.
-Denna övning kan nog upplevas konstlad för de åtta bestånden i "Landscape8", kanske inte alla olika målklasser finns representerade i beståndsregistret etc. Mer realistiskt blir det med ett större skogsinnehav, t.ex. som vi kanske istället kan använda här.
+Denna övning kan nog upplevas konstlad för de åtta bestånden i "Landscape8", kanske inte alla olika målklasser finns representerade i beståndsregistret etc. Mer realistiskt blir det med ett större skogsinnehav, t.ex. Östad som vi kanske istället kan använda här.
 ===Eget problem===
 Lös något problem som du finner intressant, t.ex. maximera rekreationsindex eller se vad som händer med högre (eller lägre) virkespriser.
-===Projekt med Heureka===
+===Projekt Östad med Heureka===
 Själva övningen finns på kursens hemsida (http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Heureka_Ovningsinstruktion.pdf).
@@ Line 269: / Line 269: @@
 ** Skapa en variabel som är kvoten av totalvolymen (i varje period, efter att periodens åtgärder/avverkningar genomförts) och analysområdets totala skogsmarksareal
 ** Högerklicka på "Variables" och välj "Add new variable"
-** namnet till t.ex. "_volMean"
+** Ändra namnet till t.ex. "_volMean"
 ** Lägg till perioder som index ("Properties" > "Sets")
 ** Skriv den ekvation som tilldelar ett värde på ''_volMean[p]'', typ;
@@ Line 315: / Line 315: @@
 ====Känslighetsanalyser, heltäckande data====
-För att undvika långa väntetider och överbelastning av systemet så analyseras endast skifte ett ("Map ID = 1"). Dessutom minskar vi planperioden till 50 år. Då bör man erhålla ett initialtillstånd för 924 bestånd motsvarande 2332 ha skogsmark (= representativ areal) med bl.a. ett medelförråd = 167 m<sup>3</sup>sk/ha och en medelålder = 44.5 år. Skogen här avviker alltså avsevärt från den i stickprovsavdelningarna (stratadatat) varför en ny referenslösning nog bör tas fram, för att kunna jämföra med vid respektive grupps uppgifts resultat. ''Komihåg att välja er kalkylränta innan TPGn körs!''
+För att undvika långa väntetider och överbelastning av systemet så analyseras endast Östads skifte ett ("Map ID = 1"). Dessutom minskar vi planperioden till 50 år. Då bör man erhålla ett initialtillstånd för 924 bestånd motsvarande 2332 ha skogsmark (= representativ areal) med bl.a. ett medelförråd = 167 m<sup>3</sup>sk/ha och en medelålder = 44.5 år. Skogen här avviker alltså avsevärt från den i stickprovsavdelningarna (stratadatat) varför en ny referenslösning nog bör tas fram, för att kunna jämföra med vid respektive grupps uppgifts resultat. ''Komihåg att välja er kalkylränta innan TPGn körs!''
 ''Dessutom verkar ett av bestånden ställa till med mycket oreda; välj bort nr. 1228 ur analysområdet (som då ska bestå av 923 bestånd motsvarande 2331 ha), en medelålders NO-skog med 0 m<sup>3</sup>sk/ha som, trots att den lämnas utan åtgärder till fri utveckling, lyckas föra in två till perioder och förlänga planeringshorisonten med tio år (och här då många gånger föra in odefinierade variabler och orimliga värden).''
@@ Line 323: / Line 323: @@
 Uppgifterna bör sedan kunna lösas främst med indelning av analysområdet i skogsdomäner. Varje domän tilldelas sedan specifika förutsättningar via kontrolltabellerna. Det är givetvis helt ok ifall man även vill införa nya restriktioner (eller ytterligare delmål i målfunktionen) i optimeringsmodellen. Vi har ju redan nu upptäckt en brist i TPG-kontrollkategorin "ManagementSystem" där "Continuous" inte ger upphov till något nuvärde (trots att en eller flera åtgärder av typen "Selective felling" gjorts i skötselprogrammet under planperioden. Enligt uppgift ska dock volymer och kassaflöden(?) från dessa åtgärder vara medräknade).
-nämner momentet "zona in lämpliga områden" och det är kanske mest lämpligt att göra i ett GIS. GIS-delen i PlanVis är dock ännu inte fullt utbyggd. Iofs. kan du titta på analysområdet i ArcMap och nyttja dina GIT-kunskaper och kanske buffra runt sjöar och vattendrag eller beakta överlappande teman som älgpass och beståndsindelning. Vill vi ha med oss sådana uppgifter må de vara med redan vid dataimporten i PlanStart och det hinns tyvärr inte. Den GIS-zoning som hinns är isåfall att du noterar intressanta bestånd (deras ID-nummer) och låter dessa utgöra ett eget skogsdomän (tillvägagångssätt beskrivs ovan). Nu kan man lika bra zona in med hjälp av befintliga beståndsparametrar, enklast med målklasserna men heller inte särskilt krångligt med kombinationer av trädslag, ålder, etc. (tillvägagångssätt beskrivs ovan). ''Komihåg att kolla så tillräckligt många bestånd hamnade i tillskapat domän, så fortsatt särbehandling av dessa kan förväntas ha genomslag i resultaten!''
+Övningen nämner momentet "zona in lämpliga områden" och det är kanske mest lämpligt att göra i ett GIS. GIS-delen i PlanVis är dock ännu inte fullt utbyggd. Iofs. kan du titta på analysområdet i ArcMap och nyttja dina GIT-kunskaper och kanske buffra runt sjöar och vattendrag eller beakta överlappande teman som älgpass och beståndsindelning. Vill vi ha med oss sådana uppgifter må de vara med redan vid dataimporten i PlanStart och det hinns tyvärr inte. Den GIS-zoning som hinns är isåfall att du noterar intressanta bestånd (deras ID-nummer) och låter dessa utgöra ett eget skogsdomän (tillvägagångssätt beskrivs ovan). Nu kan man lika bra zona in med hjälp av befintliga beståndsparametrar, enklast med målklasserna men heller inte särskilt krångligt med kombinationer av trädslag, ålder, etc. (tillvägagångssätt beskrivs ovan). ''Komihåg att kolla så tillräckligt många bestånd hamnade i tillskapat domän, så fortsatt särbehandling av dessa kan förväntas ha genomslag i resultaten!''
 Vill du i kartan se vilka bestånd som hamnade i vilka domäner väljer du under "Map Properties" > "Forest Domain" > "ForestDomain" med högerklick att först ta bort gammalt ("Remove all subitems") och sen lägga till nytt; "Add items automatically". Fortfarande bara det gamla? Se till att senaste körningen valts i rutan "Result:" (uppdatera först) och gör om.
-''Som uppgift valde jag att försöka ta fram en miljö- och rekreationsanpassad plan; höga naturvärden finns idag främst representerat på "Djurgården", halvön strax öster om gård. Djurgården är samtidigt ett populärt strövområde, för Alingsåsare likväl som för Göteborgare. NO-bestånden lämnas orörda (för fri utveckling) inom hela analysområdet emedan deras skydd förstärks på Djurgården. Det förstärkta skyddet här avses även öka områdets rekreationsvärden och uppnås genom överhållning och "gransanerande" gallringar i särskilda bestånd. De särskilda bestånden ligger i anslutning till Djurgårdens NO-bestånd och/eller har, vid planperiodens början, relativt hög andel gran. Observera att detta bara är ett exempel på möjligheterna i PlanVis men med relativt litet genomslag i föreliggande planeringsresultat; endast 77 st. NO-bestånd sköts med "Fri utveckling" och endast 18 st. bestånd sköts "NV-anpassat". Detta exempel sänkte nuvärdet endast med 3.3% (till 58600 SEK/ha vid 4% kalkylränta). Figur 7 visar förekommande skogsdomäner på Djurgården.''
+''Som uppgift valde jag att försöka ta fram en miljö- och rekreationsanpassad plan; höga naturvärden finns idag främst representerat på "Djurgården", halvön strax öster om Östads gård. Djurgården är samtidigt ett populärt strövområde, för Alingsåsare likväl som för Göteborgare. NO-bestånden lämnas orörda (för fri utveckling) inom hela analysområdet emedan deras skydd förstärks på Djurgården. Det förstärkta skyddet här avses även öka områdets rekreationsvärden och uppnås genom överhållning och "gransanerande" gallringar i särskilda bestånd. De särskilda bestånden ligger i anslutning till Djurgårdens NO-bestånd och/eller har, vid planperiodens början, relativt hög andel gran. Observera att detta bara är ett exempel på möjligheterna i PlanVis men med relativt litet genomslag i föreliggande planeringsresultat; endast 77 st. NO-bestånd sköts med "Fri utveckling" och endast 18 st. bestånd sköts "NV-anpassat". Detta exempel sänkte nuvärdet endast med 3.3% (till 58600 SEK/ha vid 4% kalkylränta). Figur 7 visar förekommande skogsdomäner på Djurgården.''
 {|
 |[[Image:PlanVis_Tut_Fig7_Map.png|500px|thumb|left|Figur 7]]
 |}
 ''Komihåg att kolla så skötselprogram genererats såsom du ville, särskilt för bestånden i dina nya skogsdomäner!''

← Older revision		Revision as of 15:24, 21 May 2010
Line 332:		Line 332:
	\|}		\|}
	''Komihåg att kolla så skötselprogram genererats såsom du ville, särskilt för bestånden i dina nya skogsdomäner!''		''Komihåg att kolla så skötselprogram genererats såsom du ville, särskilt för bestånden i dina nya skogsdomäner!''
−
−	~~====Taktisk planering====~~
−	Här har säkert flera av er redan märkt att blädningsskogsbruk ("ManagementSystem = Continuous") inte funkar. Sålunda helt ok att ta fram denna plan på referenslösningen (med hela analysområdet i en skogsdomän där "DefaultTreatmentCategory" tillämpats).
−
−
−
−	Något/några relativt allvarliga fel har smugit sig in även här. Egentligen borde beaktas endast sådana bestånd som enligt den strategiska planen avverkas i motsvarande period (dvs. första perioden om den taktiska planen avser fem år, första och andra om den avser tio år). Avsevärt många fler bestånd erhåller här alternativa skötselprogram. Tittar man närmre på de genererade programmen så stämmer det inte heller - alltför många åtgärder simuleras i samma program inom planperioden. Ingen hänsyn verkar tas till inställningar i kontrolltabellerna, t.ex. "CcWait = 2" borde medfört att det är minst två perioder (tio år) mellan sistagallring och slutavverkning.

@@ Line 298: / Line 298: @@
 |}
 Visst förlorades en del i nuvärde (här, med 3% kalkylränta, 115 milj. SEK, i föregående fall 143 milj. SEK) men å andra sidan är nog kassaflödet ungefär detsamma vid de båda fallen. Totala uttagsmängden, summerat över hela planperioden: 1.21 milj. m<sup>3</sup>sk, var här något lägre än i föregående fall så kanske kan man säga allt en del av det "förlorade nuvärdet" finns kvar i skogen (som ett något större, kvarstående virkesförråd), medelförrådet vid planperiodens slut: 157 m<sup>3</sup>sk/ha. Jag skyller detta resonemang helt och hållet på Ola Lindgren (vars intressanta föreläsningsmaterial också finns på kurshemsidan; http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Ola_Lindgren_Del1_09.pdf samt http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Ola_Lindgren_Del3_09.pdf). Lägg märke till uppdelningen av volymen från slutavverkning och från gallring. Det är förvisso relativt stor skillnad mellan första och sista perioden map. andelen från gallring men utan kraftiga fluktuationer under planperioden (något som skogsindustrin säkert skulle ogillat). Vi låter detta vara en överkursuppgift (att försöka få jämnhet även map. sortiment; sågtimmer-massaved-skogsbränsle).
 ====Känslighetsanalyser, stratadata====

@@ Line 20: / Line 20: @@
 ==Beräkna ingående tillstånd och visa översikt==
 En översiktlig sammanställning erhålles både i tabell-/diagramform och som karta.
-# Välj fliken "Analysis Area"...
+# Välj fliken "Analysis Area"-fönstret längst till höger. Välj här "Landscape8" (eller namnet på det område/skogsinnehav som ska analyseras).
 # I huvudfönstret finns fliken "Ingående tillstånd (Initial State)".  Under den finns "Details", "Forest Data Overview", och "Map". Klicka på knappen som hete "Calculate Initial State"...'''
 # I fliken "Forest Data Overview" finns ett urval tillståndsvariabler, såsom medelvolym och medelålder. Denna del ska så småningom byggas ut med fler diagram och tabeller. Tills vidare, om det du söker inte finns med får du kopiera data från "Details" och göra egna diagram i t ex Excel.

@@ Line 22: / Line 22: @@
 * '''Välj fliken "Analysis Area"...'''
 i fönstret längst till höger. Välj här "Landscape8" (eller namnet på det område/skogsinnehav som ska analyseras).
-* '''Välj menyn "Action" och därunder "Generate Initial State"...'''
+* I huvudfönstret finns fliken "Ingående tillstånd (Initial State)".  Under den finns "Details", "Forest Data Overview", och "Map". Klicka på knappen som hete "Calculate Initial State"...'''
-och svara "Yes" om tillståndet redan skapats.
+* I fliken "Forest Data Overview" finns ett urval tillståndsvariabler, såsom medelvolym och medelålder. Denna del ska så småningom byggas ut med fler diagram och tabeller. Tills vidare, om det du söker inte finns med får du kopiera data från "Details" och göra egna diagram i t ex Excel.
 ==Visa ingående tillstånd i karta==

@@ Line 148: / Line 148: @@
 ==Optimering==
-[[Optimization | Optimeringsverktyget]]
+Handledning för optimeringsverktyget finner du [[Optimization | här]].
 Nästa steg består i att med hjälp av optimering välja ut ett skötselprogramalternativ (av de många vi nyss skapade) för varje åtgärdsenhet.