Dead wood/sv

Languages:

English  • svenska

Resultatvariabler för död ved

Den beräknade förekomsten av död ved redovisas under resultatgruppen Dead Wood. Förekomst av kol i den döda veden redovisas både i den gruppen och i resultatgruppen Carbon and Nitrogen.

Nedbrytningsklasser

För att beskriva nedbrytningsgraden för död ved används Riksskogstaxerings klassificering (variabel "NEBRYTNINGSG", http://heurekaslu.org/mw/images/3/36/RIS_Falt.pdf, avsnitt 7:28):

Nedbrytningsklass	Beskrivning
0	Rå ved. Åsätts exv. färska vindfällen så länge gröna barr eller blad finns kvar. Dessutom klassas träd med rått kambium som rå ved även om levande barr eller blad saknas
1	Hård död ved. Om stammens volym består till mer än 90 % av hård död ved med en tillika hård mantelyta. Stammen ska vara mycket lite påverkad av vednedbrytande organismer.
2	Något nedbruten död ved. Om stammens volym består till 10-25 % av mjuk ved. Resterande andel utgörs av hård ved. Redskap, t.ex. en jordsond, kan tryckas genom mantelytan men ej genom hela splintveden.
3	Nedbruten död ved. Om stammens volym består till 26-75 % av mjuk eller mycket mjuk ved.
4	Mycket nedbruten död ved. Om stammens volym består till 76-100 % av mjuk eller mycket mjuk ved. Redskap, t.ex. jordsond, kan tryckas genom hela stammen. Dock kan hård kärna förekomma.

Vid framskrivning i Heureka bestäms klasserna utifrån beräknad densitet, som i sin tur bestäms utifrån beräknad biomassa och beräknad volym. Densitetsvärde för de olika klasserna finns beskrivna i Sandström et al. (2007)

Nedbrytningshastighet för död ved

Död ved tillförs kontinuerligt från den mortalitet som beräknas. Förekomsten av död ved i en viss tidsperiod beror dels på mortaliteten under den senaste perioden, dels på hur den befintliga döda veden i den föregående perioden bryts ner. Död ved klassas in i olika nedbrytningsklasser beroende på beräknad densitet (Sandström et al 2007). Antalet redovisade nedbrytningsklasser är fem, men internt i systemet används tio densitetsklasser (varje redovisningsklass delas upp i två delklasser) för att öka detaljeringsgraden vid beräkningen av nedbrytningen. Densiteten beräknas som kvoten mellan den döda vedens biomassa (torrsubstans) och dess volym. Detta görs för varje densitetsklass (uppdelat på trädslagsgrupperna gran, tall och löv), och vid varje period räknas en ny kvot ut för varje klass, vilket medför att volymen i en klass kan flyttas till en ny nedbrytningsklass från en period till nästa.

Nedbrytningsfunktionerna har formen:

där
V_t = volymen år t,
t₀ = år då trädet dog,
V_t0 = volymen då trädet dog,
a = andel av döda träd (träd som dött under perioden) som tas tillvara,
k = årlig nedbrytningshastighet (% som bryts och försvinner varje år)

För biomassa är funktionsformen densamma, men "V" byts ut mot "B" och ett annat värde används för nedbrytningshastigheten (k). Denna parameter finns i kontrolltabellen Dead wood under DecompisitionRateBiomass resp. DecompostionRateVolume. Olika k-värden kan anges för tall, gran och lövträd.

MinDensity i kontrolltabellen anger vid vilken densitet som död ved antas inte längre kunna upptäckas eller vara mätbar. Om densiteten i en nedbrytningsklass underskrider detta värde tas den bort från redovisningen.

MinDiameter i kontrolltabellen anger minsta diameter för hur små döda träd som ska tas med i beräkningen av förekomsten av död ved.

ProportionDeadWoodCollected i kontrolltabellen anger hur stor andel av mortaliteten som sker under i en period som tas tas tillvara och inte kommer att stanna kvar i ett bestånd som död ved.

Ingående död ved

Om mängden död ved har inventerats kan den läsas in från databasen. Då sätter man kontrolltabellparametern Initial dead wood = Database (standardval).

Död ved i beståndsregister

Om du använder beståndsregisterdata som indata finns det kolumner för att ange ingående mängd död ved (volym per ha). Det finns även kolumner för att ange hur mycket död ved som det finns i varje nedbrytningsklass. Se kolumnerna DeadWoodTotal, DeadWoodDecayClass1, osv. i specification för beståndsregister. Noterar att kolumnen DeadWoodDecayClass1 motsvarar resultatvariabeln DeadDecayClass0, kolumnen DeadWoodDecayClass2 motsvarar resultatvariabeln DeadDecayClass1, osv. Detta gäller enbart vid import av beståndsregister, i övriga fall är den första nedbrytningsklassen index 0.

Död ved inventerad på provytor

Om du importerar klavträdsdata med den mall som tillhandahålls (se Heurekas hjälpdokumementation, Importera bestånd med provytor), finns det särskila kolumner i fliken Tree för att registrera döda träd:

Species

Trädslag för dött träd anges i samma kolumn (Species) som för levande träd. Om trädslaget är okänt sätter du Species-fältet = 0 eller lämnar det tomt. Då skapas död ved i proportion till beståndets ingående trädslagsfördelning.

Status

0 eller 1 = Levande träd. (gäller även om inget värde anges)

2 = Dött stående träd;

3 = Dött liggande träd/låga.

DecayClass

Se DecayClass definition

Död ved i Riksskogstaxeringsdata (Rikstaxdata)

Död ved inventeras vid provyteinventeringarna och finns med i de Heureka-databaser dit Rikstax-data har importerats.

Om förekomst av död ved inte har inventerats

Om man inte har tillgång till sådana data kan man används statistisk från Riksskogstaxeringen. Då sätter man Initial dead wood = Simulate. Man kan ange tre olika nivåer på denna, Low, Medium eller High. Beroende på vad man väljer tilldelas varje bestånd en viss mängd död ved i startperioden. Low = 2.15, Medium = 4.3, och High = 8.6 m3sk/ha. Denna döda ved fördelas på nedbrytningsklasser med en funktion som också baseras på Riksskogstaxeringens data (se nedan).

Avaktivera ingående död ved

Du kan alltid välja Initial Dead Wood = None, och då antas att det inte finns någon död ved vid starttidpunkten.

Påverkan av slutavverkning på förekomsten av död ved

I samband med slutavverkning finns stor risk att mycket av den döda veden förstörs av markberedning och av avverkningsmaskinerna.

Om du låter Enable decomposition due to Final Felling vara True (default), kommer en del av den döda veden som finns i klass 0, 1, 2 och 3 att nästan helt förstöras och placeras i klass 4. För klass 0-3 flyttas en lika stor andel av det som fanns i varje klass före slutavverkningen.

Decomp. Final Felling No Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) när beståndet slutavverkas men ingen markberedning görs. Detta är således den påverkan på den döda veden som själva slutavverkningsingreppet orsakar, och den är per default låg i förhållande till markberedningen.

Decomp. Final Felling Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) av både slutavverkningsingreppet och markberedningen, då markberedning görs.

Decomp. Set-Asides No Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) på en hänsynsyta när huvudbeståndet slutavverkas men ingen markberedning görs. Detta är således den påverkan på den döda veden som själva slutavverkningsingreppet orsakar, och den är per default låg i förhållande till markberedningen.

Decomp. Set-Asides No Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) på en hänsynsyta när huvudbeståndet slutavverkas men ingen markberedning görs

Stående och liggande död ved

För varje redovisningsklass beräknas hur stor andel av den döda veden som utgörs av stående respektive liggande döda träd eller stockar, vilket baserat på statistik från Riksskogstaxeringen:

Nedbrytningsklass	Andel av volymen som utgörs av stående döda träd
0 och 1	61%
2	30%
3	9%
4	2%

Fördelning över nedbrytningsklasser om indata saknas

Om du importerar inventeringsdata för död ved, men endast totalmängden och inte nedbrytningsklass, antas följande fördelning baserat på Riksskogstaxeringsdata:

Nedbrytningklass	Andel av total volym död ved (%)
0	13
1	17
2	20
3	23
4	27

Förekomst av kol i död ved

Förekomst av kol i död ved beräknas utifrån en given koncentration av biomassan (torrsubstans). Koncentrationerna är i stort sett 50 % men varierar något mellan trädslag och nedbrytningsklasser (Sandström m.fl. 2007 (Tabell 10). Förutom för tall och gran fanns vid skrivande stund inga uppgifter, och koncentrationen har därför satts till 50 % för övriga trädslag.

'Nedbrytningsklass	Tall, contorta och lärl	Gram	Övriga trädslag
0	50.32	49.22	50.0
1	50.52	49.17	50.0
2	51.46	49.68	50.0
3	51.46	50.81	50.0
4	52.23	51.27	50.0

I resultatredovisningen görs dock ingen särredovisning per nedbrytningsklass för stående och liggande död ved, utan dessa summeras över nedbrytningsklasser (se Resutlatvariabler nedan).