Slutavverkning

Själva utförandet av en slutavverkning styrs genom kontrolltabellen Treatment Model. Typen av slutavverkning (kalavverkning, skärm- eller fröträdsställning), bestäms av angiven föryngringsmetod, se avsnittet Föryngring. För en given typ specificeras detaljutförandet under sektionen Final Felling (figur 2).

Figur 2. Kontrolltabell Treatment Model, sektion Final Felling (ordningen kan vara något annorlunda).

Min Diameter Final Felling (10) anger minsta diameter (dbh) på ett träd som tas ut och är per default 8 cm. Mindre träd lämnas kvar och kommer alltså inte att ingå i det efterföljande beståndet, och kan inte heller tas ut som biobränsle. Det läggs istället in som förna till markmodellen (läs mer om kolanalyser på Heurekas Wiki).

Remove Existing Overstorey (11) reglerar hur en ingående skärm, fröträdsställning och överståndare hanteras. Med den senaste mallen för beståndsregister kommer du att kunna lägga in åtgärdsförslag och bättre styra hur detta ska hanteras i varje bestånd. Även befintliga naturvårdsträd kan hanteras separat i den nya versionen.

Under Seed Tree Retention (12) kan du specificera hur många träd som ska lämnas kvar i en fröträdsställning genom BasalAreaToHgvRatio som är målkvoten mellan kvarlämnad grundyta och medelhöjd. Exempelvis innebär BasalAreaToHgvRatio = 0.25 att kvarlämnad grundyta helst ska vara 5 m2/ha om medelhöjden är 20 m. Minimum Retained Basal Area anger minimikravet, ingen fröträdsställning eller skärm görs om det inte går att ställa kvar en så stor grundyta av det valda trädslaget, som ges av RetainDominantSpecies och eventuellt RetainedSpecies (om RetainDominantSpecies sätts till False väljer man önskat trädslag under RetainedSpecies, se exempel figur 3).

Shelterwood Retention (14) fungerar på samma sätt som Seed Tree Retention, men avser skärm istället för fröträd och har andra standardvärden.

Use SI Management sätts till True om du har angett värden i kolumnen Site Index Managment i beståndsregistret (version 3) och vill använda dessa vid bestämning av lägsta slutavverkningsålder. Om du gör en analys på Indelningspaketet-data, sätter programmet SI Management till det SI som i Indelningspaketet kallas "SI bästa metod". Om du använder Indelningspaketet-data och har kopplat ett beståndsregister till detta som har värden för Site Index Management-kolumnen, kommer det senare att användas i första hand. Om SI Management är satt till False, eller om SI Management saknas, används SIS (ståndortsindex enligt ståndortsfaktorer).

Figur 3. Exempel på inställning där annat trädslag än dominerande trädslag har valts att lämnas som skärm.

Under Seed Tree/Shelterwood Selection (Thinning Algorithm Parameters) (13) anges parametrar för uttagsalgoritmen, som per default utgörs som en två av låggallring, se mer under avsnittet gallring och under gallring på Heurekas Wiki. Parametrarna för trädslagsval används dock inte, utan bara det trädslag som angivits som RetainDominantSpecies lämnas kvar.

Tidpunkter för slutavverkning anges i kontrolltabellen Treatment Program Generator under sektionerna som börjar med  "Treatment Timing" (figur 1), givet att Management System = Even-aged (eller Trakthygge) (1). Tips! Om du markerar en parameter visas en förklaring under kontrolltabellen.

Figur 1. Inställningsparametrar för slutavverkningstidpunkt

Tidigast tillåtna slutavverkningstidpunkt bestäms av LÅF (Lägsta Ålder Föryngringsavverkning), Rotation Age Adjustment Factor (4), samt Final Felling Period Min (5), där

LÅF = lägsta ålder för föryngringsavverkning enligt 10 § skogsvårdslagen, avsnitt "Lägsta ålder för föryngringsavverkning"

Rotation Age Correction Factor = Justeringsfaktor för LÅF. Om denna sätts till ett värde mindre än 1 kan olagliga slutavverkningsåldrar utvärderas. Ett värde större än 1 ger en generell förlängning av omloppstiderna.

Final Felling Period Min = antal perioder som slutavverkningen får senareläggas jämfört med MinA, där

MinA = LÅF * Rotation Age Correction Factor + 5*Final Felling Period Min

Observera att:

Den första tillåtna slutavverkningsperioden (Pfirst) är den period då beståndsåldern blir minst lika stor som MinA. Detta innebär att bestånd som redan i startläget är äldre än LÅF tillåts överhållas längre än unga bestånd (om inget annat anges).

Observera att:

Den senast tillåtna slutavverkningsperioden är Pfirst + Final Felling Period Max, dvs.

Final Felling Period Max (2) = antal perioder som slutavverkningen får senareläggas jämfört med Pfirst

I PlanVis skapas ett skötselprogramalternativ för varje möjlig slutavverkningstidpunkt, så långt som är möjligt inom ramen för antalet alternativ som ska sparas.

Om du klickar på knappen "Slutavverka" i BeståndsVis visas följande dialogruta:

För att lämna en skärm eller fröträdsställning anger du önskad typ i rutan."Typ av slutavverkning". När du låter BeståndsVis simulera en åtgärd i en viss period (dvs. till skillnad mot när alla perioder körs på en gång då du klickar på knappen "Sista perioden"), anger du hur stor grundyta som ska sparas, dvs. inte målkvoten grundyta/medelhöjd som beskrivs ovan.

Du kan låta BeståndsVis söka efter optimal slutavverkningstidpunkt genom att klicka på "Visa nuvärde" (finns under menyn Åtgärd). Under fliken "Slutavverkning första generationen" kan du välja "Optimal slutavverkningstidpunkt...". Obs! PlanVis gör detta på ett mycket bättre sätt genom att även variera gallringstidpunkter och skötsel av nästkommande generation, medan BeståndsVis i detta fall simulerar gallring enligt gallringsmall "rakt av".

Du kan lägga till restriktioner till optimeringsmodeller för att begränsa hur stor areal eller hur stor volym som slutavverkas i varje period. Du kan också lägga på jämnhetskrav som gör att slutavverkningsvolymen, eller arealen, inte varierar för mycket från period till period, eller från år till år om det är en taktisk modell.

Du hittar ett exempel här: Optmeringsmodell: Exempel

I RegVis bestäms den total avverkningsnivån (slutavverkning och gallring) antingen automatiskt eller manuellt. Varje kontrollkategori och domän hanteras för sig.

Automatisk beräkning av avverkningsnivå och fördelning mellan gallring och slutavverkning

Om du inte matar in några värden i Final Felling Volume (21) så beräknar systemet lämpliga avverkningsnivåer, en för varje tidsperiod. Funktionen finns under Total Harvest Level, automatic (20) i kontrolltabellen Scenario Settings, under sektionen "Harvest levels" (figur 4 och 5). Funktionen syftar till att åstadkomma en uthållig avverkningsnivå med en viss jämnhet över tiden, och tar hänsyn till tillväxt, åldersklassfördelning, samt en så kallad normproduktion.

Figur 4. Inställningar av slutavverkningsnivåer i RegVis (kontrolltabellen Scenario Settings).

Om du inte anger några värden i Final Felling Volume så beräknas avverkningsnivåerna automatiskt.

Figur 5. Funktionen för att beräkna total avverkningsnivå finns i kontrolltabell Scenario Settings under Total Harvest Level, automatic. Faktorerna efter Tp används för att styra avverkningsnivå t ex så att den kan ökas om tillväxten är i ökande eller om virkesförrådet är högre än normförrådet. Om alla parametrar sätts till noll så blir avverkningsnivån lika med tillväxten.

Funktionen för beräkning av normproduktion baseras på en teoretisk tillväxtfördelningskurva. Denna finns under Reference Production (21) och baseras på ”P-mallen” (Fridh & Nilsson 1980). Med denna beräknas hur stor andel av totalproduktionen som uppnåtts vid en viss relativ ålder, jämfört med medeltillväxtens kulmination, som enligt funktion uppnås vid relativ ålder 1. Utifrån detta beräknas sedan ett normförråd, med justering för hur stor andel av den totala produktionen som gallrats (enligt en teoretisk fördelning över produktionstiden, anges i Thinning Distribution). Skillnaden i beräknat normförråd mellan två perioder utgör normproduktionen. Med default-inställningarna för Total Harvest Level, automatic (figur 5) gäller att om faktisk tillväxt är i ökande blir beräknad avverkningsnivå lite högre än om den skulle varit annars, och vice versa. På motsvarande sätt blir beräknad avverkningsnivå relativt sett högre med ett virkesförråd som ligger över normförrådet.

För att fördela avverkningsnivån mellan slutavverkning och gallring används funktionen Thinning Volume Proportion, automatic (34).

Notera att beräkningen av avverkningsnivå bara används för trakthyggesbruk. Blädning/hyggesfritt hanteras lite annorlunda (se Hyggesfritt länk).

Manuell inställning av slutavverkningsnivåer

Istället för den automatiska nivåsättningen kan du själv ange önskade avverkningsnivåer (figur 4). Dessa gäller då för det analysområde som ingår i den aktuella domänen (som kontrollkategorin är kopplad till). För att göra detta klickar du till höger om Final Felling Volume (31). Då öppnas en dialogruta där du kan ange årliga avverkningsnivåer för varje period (i 1000 m3sk/år). Ett slutavverkningsmoget bestånd kommer inte att slutavverkas om det medför att den max tillåtna avverkningsnivån överskrids. Om du för en viss period anger ett negativt värde betyder det att avverkningsnivån beräknas automatiskt som ovan.

Val av bestånd

Valet av bestånd som slutavverkas baseras på prioriteringsfunktioner. Default är volymtillväxtprocent, ju lägre volymtillväxtprocent ett bestånd har desto högre prioritet för slutavverkning (figur 6).

Figur 6.Val av prioriteringsfunktion i RegVis för val av slutavverkningsbestånd

(kontrolltabell Scenario Settings)

Se kontrolltabell Cost

Intäkter från en slutavverkning utgörs av intäkter för sågtimmer, massaved, och eventuellt biobränsle om biobränsleuttag görs. Prislistor och apteringsinställningar hanteras i kontrolltabellen Pricelist.

En utförd slutavverkning sparas som "Final Felling" (förkortning "FF") i resultatvariabeln Treatment. Om skärm eller fröträd ställs är koden FinalFellingSeedTree (förkortning "ST" för SeedTree). Avveckling av skärm eller fröträd anges som "RemovalOfSeedTrees" (förkortning RSt), Se Heureka Wiki: Definition:TreatmentCode.

Variabeln ForestData.MinFinalFellingAge anger lägsta slutavverkningsålder i en viss period för ett givet skötselprogram, med korrektion for Rotation Age Correction Factor. MinFinalFellingAge kan förändras över tiden, t ex vid trädslagsbyte efter slutavverkning. Om man använder klimatmodellen justeras ståndortsindex (SIS) över tiden, vilket innebär att lägsta slutavverkningsålder också förändras (i de flesta fall förkortas den) för tall och gran (övriga trädslags LÅF är inte SI-beroende). Detta gäller idag bara om du inte använder SI_Management, om denna används ligger LÅF idag fast för gran resp. tall.

se Resultatvariabler, Avverkning

Vid slutavverkning kan man lämna kvar naturvårdsträd ("evighetsträd"). Detta görs via kontrolltabellen NatureConservation. Detta aktiverar du genom att sätta RetainTrees = True. När du gör det visas fler detaljinställningar. Du kan ange önskat antal naturvårdsträd (per ha) (RetainedTreeCount), vilka trädslag som ska prioriteras (RetentionPriority), samt hur lång tid träden ska stå kvar (RetentionTime).

Figur 7. Inställningar för lämnande av naturvårdsträd i kontrolltabellen NatureConservation.

Ett annat sätt att lämna kvar träd är att avsätta delar av bestånd (Set Aside, se figur 8). Detta görs i så fall redan vid prognosstart och ligger fast under hela planeringsperioden. Inga åtgärder alls görs i avsatta delar som lämnas för fri utveckling. I beståndsregistermallen finns en kolumn, NCArea, där du kan ange hur stor andel av ett bestånd som ska avsättas för fri utveckling. Om du vill använda dessa värden anger du AreaProportionSource = FromDatabase.  Läs mer om detta under naturvårdsavsättningar.

Figur 8. Inställningar