I Heureka finns en stor mängd variabler för att beskriva tillstånd och utfall, både för indata och resultatdata. Kontinuerliga variabler kan anta vilka värden som helst, såsom en nettointäkt som kan vara både negativ och positiv. Andra kontinuerliga variabler kan inte vara negativa, t ex volym och träddiameter. Kontinuerliga variabler kan ha flera decimaler.

 

Sedan finns det kategoriska variabler, som är heltal, t ex trädslagskoder. I Heureka är de flesta kategoriska variabler "typade", vilket innebär att varje trädslagskod är fördefinierad och har både ett värde och ett beskrivande namn. T ex trädslagskoden för tall är 11 för systemet, och anges i vissa fall vid inmatning, men i rapporter används namnet "Pine" eller "Tall" beroende på språkinställning. I systemtermer kallas sådana här variabler för "enumerated types".

 

En kategorisk variabler kan vara antingen ordinal och nominal. Ordinal innebär att värdena är rangordnade. T ex är markfuktighetskoden ordinal med fem möjliga värden, så att 1=Torr är torrast och 5=Blöt är blötast..I de allra flesta fall är det inte lika långt mellan varje steg,man kan alltså inte säga är blöt mark är fem gånger blötare än torr mark.

 

Nominala kategoriska variabler innebär att det inte finns någon rangordning alls mellan värdena. Trädslagskod och åtgärdskod är två exempel.

 

 

Se även: På Heurekas Wiki finns en översikt av de variabler som systemet beräknar.