Difference between revisions of "Höjdkalibering vid beståndsregisterimport"
| Line 47: | Line 47: | ||
*En vikt på värdet 0 (''w''=0) innebär att ingen kalibrering ska göras, och då används de funktionsberäknade värdena som de är. | *En vikt på värdet 0 (''w''=0) innebär att ingen kalibrering ska göras, och då används de funktionsberäknade värdena som de är. | ||
*''w'' = 1 innebär att kalibrering ska göras som beskrivs ovan i steg 1 och 2, dvs. att registervärdena ska användas. | *''w'' = 1 innebär att kalibrering ska göras som beskrivs ovan i steg 1 och 2, dvs. att registervärdena ska användas. | ||
| − | *''w'' = 0.5 innebär att registervärdena och motsvarande funktionsbaserade värden ska väga lika tungt. Det betyder att om en medelhöjd enligt registret är 12 m och enligt funktionerna är 10 m, kommer den slutliga medelhöjden att vara 11 m. Begräsningen av hur stor eller liten en kalibreringsfaktor får vara (se ovan), görs efter denna beräkning. Om medelhöjden enligt registret är 14 m och enligt funktionerna är 10 m, blir kvoten 1.4 som egentligen | + | *''w'' = 0.5 innebär att registervärdena och motsvarande funktionsbaserade värden ska väga lika tungt. Det betyder att om en medelhöjd enligt registret är 12 m och enligt funktionerna är 10 m, kommer den slutliga medelhöjden att vara 11 m. Begräsningen av hur stor eller liten en kalibreringsfaktor får vara (se ovan), görs efter denna beräkning. Om medelhöjden enligt registret är 14 m och enligt funktionerna är 10 m, blir kvoten 1.4 som egentligen ska sänkas till 1.3 om max tillåten avvikelse är +/- 30%. Men viktningen med w = 0.5 gör att kvoten blir 1.2 och då justeras inte kvoten. |
Revision as of 14:49, 28 August 2014
Vid import av beståndsregister simulerar programmet träddata baserat på diameterfördelningsfunktioner. För varje träd som skapas beräknas en trädhöjd med hjälp av höjdfunktioner. Dessa funktioner ([1]) baseras på provträdsdata från Riksskogstaxeringen och täcker alla regioner i Sverige. För specifika bestånd kan de verkliga trädhöjderna naturligtvis avvika från de beräknade. Därför finns möjlighet att låta systemet kalibrera de beräknade höjderna så att medelhöjden för de skapade träden motsvarar den faktiska medelhöjden. Nyttan med höjdfunktionen är då att den fördelar trädhöjderna på träden så att inte alla träd får samma höjd.
Kalibreringen görs i två steg, först trädslagsvis om trädslagsvisa medelhöjder finns i importfilen, och sedan för beståndet i sin helhet om en medelhöjd för beståndet har angivits. Kalibreringen görs separat för olika trädslag och skikt (huvudskikt och överståndare).
Beräkning av kalibreringskvoter
Kalibreringskvoten räknas i princip ut på följande sätt (läs om viktning längre ner).
Steg 1 - Trädslagsvis för de trädslag som medelhöjd har angivits för i registerfilen
Kalibreringskvoten för trädslag s beräknas som
där
Hregister (s) = Medelhöjd for trädslag s (och skikt k) enligt register.
Hfunktion (s) = Grundytevägt medelvärde för trädens beräknade trädhöjder för träd av trädslag s (coh skikt k).
Beräknade höjder för trädslag s justeras (multipliceras) sedan med faktorn q(s,k). Exempel: Om en beräknad medelhöjd är 10 m medan motsvarande medelhöjd enligt registret är 12 m, blir kvoten 12/10 = 1.2, vilket betyder att trädens beräknade höjder justeras upp med 20 %.
Steg 2 - Kalibrering på beståndsnivå.
I detta steg beräknas motsvarande kvot som i steg 1, men för alla träd oberoende av trädslag. Det är de uppdaterade trädhöjderna från justeringen i steg 1 som används vid beräkningen av Hcalc.
där
Hregister(k) = Medelhöjd för skikt k i beståndet enligt register.
Hfunktion (k) = Grundytevägt medelvärde för trädens beräknade trädhöjder för alla skapade träd som tillhör skikt k.
Då funktionerna är tämligen robusta, medan registerdata inte sällan innehåller felaktiga data, finns det en inbyggd begränsning för hur mycket trädhöjderna kalibreras. Förvalda värden är att kalibrering tillåts med max +/- 30 %. Det betyder att kvoten som beräknas sätts till som lägst 0.7 och som högst 1.3. Exempel: Om en medelhöjd enligt registret är 14 m, men enligt höjdfunktionerna är 10 m, blir kvoten 14/10 = 1.4. Eftersom denna är större än 1.3, sätts kvoten till 1.3. De tillåtna avvikelserna kan ändras av användaren i kontrolltabellen ProductionModel.
Efter steg 2 beräknas kvoterna mellan ...
Viktning
Formlerna ovan är en något förenklad beskrivning av beräkning, för det görs också en justering för hur stor vikt ska läggas vid importerade registervärden respektive funktionsberäknade värden. Vid import kan användaren ange vilken viktning som göras.
där w = ett värde mellan 0 och 1 för hur stor vikt som ska läggas vid importerade registervärden respektive funktionsberäknade värden.
Exempel:
- En vikt på värdet 0 (w=0) innebär att ingen kalibrering ska göras, och då används de funktionsberäknade värdena som de är.
- w = 1 innebär att kalibrering ska göras som beskrivs ovan i steg 1 och 2, dvs. att registervärdena ska användas.
- w = 0.5 innebär att registervärdena och motsvarande funktionsbaserade värden ska väga lika tungt. Det betyder att om en medelhöjd enligt registret är 12 m och enligt funktionerna är 10 m, kommer den slutliga medelhöjden att vara 11 m. Begräsningen av hur stor eller liten en kalibreringsfaktor får vara (se ovan), görs efter denna beräkning. Om medelhöjden enligt registret är 14 m och enligt funktionerna är 10 m, blir kvoten 1.4 som egentligen ska sänkas till 1.3 om max tillåten avvikelse är +/- 30%. Men viktningen med w = 0.5 gör att kvoten blir 1.2 och då justeras inte kvoten.
- ↑ Söderberg, U. 1992. Funktioner för skogsindelning - Höjd, formhöjd och barktjocklek för enskilda träd (Functions for forest management - Height, form height and bark thickness of individual trees). Institutionen for skogstaxering, SLU, Umeå. ISNN 0348-0496 (in Swedish with English summary).