Difference between revisions of "PlanWise Tutorial"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 290: | Line 290: | ||
Visst förlorades en del i nuvärde (här, med 3% kalkylränta, 115 milj. SEK, i föregående fall 143 milj. SEK) men å andra sidan är nog kassaflödet ungefär detsamma vid de båda fallen. Totala uttagsmängden, summerat över hela planperioden: 1.21 milj. m<sup>3</sup>sk, var här något lägre än i föregående fall så kanske kan man säga allt en del av det "förlorade nuvärdet" finns kvar i skogen (som ett något större, kvarstående virkesförråd), medelförrådet vid planperiodens slut: 157 m<sup>3</sup>sk/ha. Jag skyller detta resonemang helt och hållet på Ola Lindgren... Lägg märke till uppdelningen av volymen från slutavverkning och från gallring. Det är förvisso relativt stor skillnad mellan första och sista perioden map. andelen från gallring men utan kraftiga fluktuationer under planperioden (något som skogsindustrin säkert skulle ogillat). Vi låter detta vara en överkursuppgift (att försöka få jämnhet även map. sortiment; sågtimmer-massaved-skogsbränsle). | Visst förlorades en del i nuvärde (här, med 3% kalkylränta, 115 milj. SEK, i föregående fall 143 milj. SEK) men å andra sidan är nog kassaflödet ungefär detsamma vid de båda fallen. Totala uttagsmängden, summerat över hela planperioden: 1.21 milj. m<sup>3</sup>sk, var här något lägre än i föregående fall så kanske kan man säga allt en del av det "förlorade nuvärdet" finns kvar i skogen (som ett något större, kvarstående virkesförråd), medelförrådet vid planperiodens slut: 157 m<sup>3</sup>sk/ha. Jag skyller detta resonemang helt och hållet på Ola Lindgren... Lägg märke till uppdelningen av volymen från slutavverkning och från gallring. Det är förvisso relativt stor skillnad mellan första och sista perioden map. andelen från gallring men utan kraftiga fluktuationer under planperioden (något som skogsindustrin säkert skulle ogillat). Vi låter detta vara en överkursuppgift (att försöka få jämnhet även map. sortiment; sågtimmer-massaved-skogsbränsle). | ||
===Allvarligt fel!=== | ===Allvarligt fel!=== | ||
| + | Ett sedan tidigare känt fel har på något sätt återintroducerats och övningsledningen beklagar detta. Dessbättre (dessvärre?) verkar inte felet kunna upprepas vid ny skötselprogramsgenerering. Möjligen har vi bevittnat ett mirakel där systemet självläkt (inga nya versioner av PlanVis har ju installerats) och detta sammanfaller i tid med påsken och Jesu uppståndelse. Hursomhelst bestod felet i att nuvärdesberäkningen misslyckades för en del skötselprogram för en del bestånd och sattes till 0 SEK/ha trots att det var uppenbart att testade åtgärder borde gett upphov till ett positivt nuvärde. | ||
| + | |||
| + | Jag noterade dessa nollor i nuvärdeskolumnen (under "Action" > "View Treatment Programs...") och trodde i min enfald att det var ok, t.o.m. bra (att även riktigt dåliga skötselprogram testats och att deras negativa nuvärden trunkerats till noll). Vad man istället bör göra för vana är att, åtminstone lite stickprovsmässigt, kolla av de genererade skötselprogrammen och se till att nuvärdet inte är noll och om det skulle råka vara det att det är rimligt (t.ex. inga inkomstbringande gallringar på flera perioder för en initialt medelålders skog). | ||
| + | |||
| + | Vid nuvärdesmaximering verkar detta fel haft liten inverkan på nuvärdet (de flesta bestånd hade flera skötselprogram med positivt nuvärde, utöver de felaktigt nollade programmen) emedan vid minimering av sjunkande avverkningsnivåer valdes förstås för denna målsättning lämpliga program som i en del fall råkade ha noll i nuvärde. Vi erhöll alltså stora skillnader i nuvärdet mellan de två analyserna med olika mål. Vaken student ställde frågan om detta kunde anses rimligt, att ett krav på hyfsad jämnhet kunde halvera analysområdets nuvärde? Detta med Ola Lindgrens föreläsning om bl.a. flacka optimum i åminne. Svaret är alltså nej, även om det för vissa initiala skogstillstånd och under vissa förutsättningar är möjligt. | ||