Difference between revisions of "PlanWise Tutorial"

From Heureka Wiki
Jump to navigation Jump to search
Line 298: Line 298:
 
|}
 
|}
 
Visst förlorades en del i nuvärde (här, med 3% kalkylränta, 115 milj. SEK, i föregående fall 143 milj. SEK) men å andra sidan är nog kassaflödet ungefär detsamma vid de båda fallen. Totala uttagsmängden, summerat över hela planperioden: 1.21 milj. m<sup>3</sup>sk, var här något lägre än i föregående fall så kanske kan man säga allt en del av det "förlorade nuvärdet" finns kvar i skogen (som ett något större, kvarstående virkesförråd), medelförrådet vid planperiodens slut: 157 m<sup>3</sup>sk/ha. Jag skyller detta resonemang helt och hållet på Ola Lindgren (vars intressanta föreläsningsmaterial också finns på kurshemsidan; http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Ola_Lindgren_Del1_09.pdf samt http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Ola_Lindgren_Del3_09.pdf). Lägg märke till uppdelningen av volymen från slutavverkning och från gallring. Det är förvisso relativt stor skillnad mellan första och sista perioden map. andelen från gallring men utan kraftiga fluktuationer under planperioden (något som skogsindustrin säkert skulle ogillat). Vi låter detta vara en överkursuppgift (att försöka få jämnhet även map. sortiment; sågtimmer-massaved-skogsbränsle).
 
Visst förlorades en del i nuvärde (här, med 3% kalkylränta, 115 milj. SEK, i föregående fall 143 milj. SEK) men å andra sidan är nog kassaflödet ungefär detsamma vid de båda fallen. Totala uttagsmängden, summerat över hela planperioden: 1.21 milj. m<sup>3</sup>sk, var här något lägre än i föregående fall så kanske kan man säga allt en del av det "förlorade nuvärdet" finns kvar i skogen (som ett något större, kvarstående virkesförråd), medelförrådet vid planperiodens slut: 157 m<sup>3</sup>sk/ha. Jag skyller detta resonemang helt och hållet på Ola Lindgren (vars intressanta föreläsningsmaterial också finns på kurshemsidan; http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Ola_Lindgren_Del1_09.pdf samt http://slunik.slu.se/kursfiler/SH0085/40032.0809/Ola_Lindgren_Del3_09.pdf). Lägg märke till uppdelningen av volymen från slutavverkning och från gallring. Det är förvisso relativt stor skillnad mellan första och sista perioden map. andelen från gallring men utan kraftiga fluktuationer under planperioden (något som skogsindustrin säkert skulle ogillat). Vi låter detta vara en överkursuppgift (att försöka få jämnhet även map. sortiment; sågtimmer-massaved-skogsbränsle).
 
====Allvarligt fel!====
 
Ett sedan tidigare känt fel har på något sätt återintroducerats och övningsledningen beklagar detta. Dessbättre (dessvärre?) verkar inte felet kunna upprepas vid ny skötselprogramsgenerering. Möjligen har vi bevittnat ett mirakel där systemet självläkt (inga nya versioner av PlanVis har ju installerats) och detta sammanfaller i tid med påsken och Jesu uppståndelse. Hursomhelst bestod felet i att nuvärdesberäkningen misslyckades för en del skötselprogram för en del bestånd och sattes till 0 SEK/ha trots att det var uppenbart att programmets åtgärder borde gett upphov till ett positivt nuvärde.
 
 
Jag noterade dessa nollor i nuvärdeskolumnen (under "Action" > "View Treatment Programs...") och trodde i min enfald att det var ok, t.o.m. bra (att även riktigt dåliga skötselprogram testats och att deras negativa nuvärden trunkerats till noll). Enfaldigt. Vad man istället bör göra för vana är att, åtminstone lite stickprovsmässigt, kolla de genererade skötselprogrammen och se till att nuvärdet inte är noll och om det skulle råka vara det att det är rimligt (t.ex. inga inkomstbringande gallringar på flera perioder för ett medelålders bestånd). Precis noll i nuvärde ska dock vara mycket ovanligt, då negativa värden är både tillåtna och under vissa förutsättningar vanligt förekommande (t.ex. vid skötselprogram för unga bestånd på marker med relativt låg bonitet och relativt hög kalkylränta. Kombinera detta med höga skogsvårdskostnader och låga virkespriser så ska du få se att det visst finns roligare saker än skogsbruk...).
 
 
Vid nuvärdesmaximering verkar detta fel ha haft liten inverkan på nuvärdet (de flesta bestånd hade flera skötselprogram med positivt nuvärde, utöver de felaktigt nollade programmen) emedan vid minimering av sjunkande avverkningsnivåer valdes förstås för denna målsättning lämpliga program som i en del fall råkade ha noll i nuvärde. Vi erhöll alltså stora skillnader i nuvärdet mellan de två analyserna med olika mål. Vaken student ställde frågan om detta kunde anses rimligt, att ett krav på hyfsad jämnhet kunde halvera analysområdets nuvärde? Ställd med Ola Lindgrens föreläsning om "flacka optimum" i färskt åminne. Svaret är alltså nej, även om det för vissa initiala skogstillstånd och under vissa förutsättningar är möjligt. Nu när många av er redan konstruerat en pay-offmatris och en produktionsmöjlighetskurva baserat på felaktiga uppgifter så krävs inte att det görs om men det måste däremot tydligt noteras och framgå i rapporten. Er referensmodell kan få vara viktad som ni valt den. F.ö. må nog vissa grupper överge referensmodellen och kraven på jämnhet för att kunna lösa sina uppgifter (det var aldrig tänkt att den modellen alltid skulle tillämpas i alla analyser - den var snarare avsedd som "referens" för jämförelser när andra optimeringsmodeller tillämpas). Ni kommer dock troligen att ändra i förutsättningarna (i kontrolltabellerna) och då ändå generera nya skötselprogram som ni givetvis kollar är juste. Då kan man relativt snabbt lösa optimeringsproblemet med referensmodellen och avläsa korrekta värden. Iofs. får man sota för att man vid beräkningen av de relativa värdena skrivit in konstanter för min- och maxvärden (istället för att ha nyttjat variablerna ''_totNPV'' och ''_harvDiffMax''  i syntaxen). Nu ger min 25/75-viktning upphov till följande:
 
{|
 
|[[Image:PlanVis_Tut_Fig6b.png|500px|thumb|left|Figur 6b]]
 
|}
 
 
  
 
====Känslighetsanalyser, stratadata====
 
====Känslighetsanalyser, stratadata====

Revision as of 17:23, 21 May 2010