Field inventory instruction/sv: Difference between revisions
Jump to navigation
Jump to search
| Line 73: | Line 73: | ||
====Klavning==== | ====Klavning==== | ||
nästan alltid i marknivå...]. Förfarandet underlättar eventuell klavning av lutande träd (och liggande död ved) vid ytans periferi emedan det fortfarande blir lite krångliga bedömningar på ytor i lutande terräng. Fröets groningspunkt för liggande död ved får approximeras med rotens läge om det inte på annat sätt kan fastställas. Om den liggande döda veden saknar rotdel så får man approximera dess grovände med rot. | |||
Det ska inte råda någon tvekan om att ett träds brösthöjdsdiameter mäts i just brösthöjd, 1.3 meter ovan markytan längs trädets längdaxel. En stödkäpp med en 1.3 m-markering är bra för såväl unga som gamla inventerare. Man kan måsta frångå brösthöjden som klavställe om det här råkar vara en abnorm ojämnhet, orsakat av t.ex. en stamskada eller kvistbulor. Nytt, mindre ojämnt klavställe väljs då så nära brösthöjden som möjligt. Klavningen bör ske i en bestämd riktning, förslagsvis medurs (vid inventering på norra halvklotet, på södra halvan kan det vara ok att "följa strömmen" och klava moturs). Klaven hålls vinkelrätt mot trädets längdaxel och med linjaldelen riktad mot eller från provytecentrum. Efter att ha klavat varvet runt kan trädens ovalitet, som ofta är i en viss riktning, på så sätt anses vara utjämnad. Ett klavat träd färgmärks normalt, normalt med en färgdutt i brösthöjd vänd in mot centrum. Slumpmässigt utvalda provträd märks med två duttar (och/eller provträdslapp). Provträdsuppgifter insamlas normalt efter att ytans alla träd klavats. Dessförinnan kontrolleras om det finns �?H-träd på ytan och dessa märks isåfall med tre duttar (och/eller provträdslapp). �?H-trädens uppgifter registreras sedan samtidigt med provträdsuppgifterna. Kolla dock innan registrering så att alla villkor verkligen är uppfyllda för �?H-bonitering. | Det ska inte råda någon tvekan om att ett träds brösthöjdsdiameter mäts i just brösthöjd, 1.3 meter ovan markytan längs trädets längdaxel. En stödkäpp med en 1.3 m-markering är bra för såväl unga som gamla inventerare. Man kan måsta frångå brösthöjden som klavställe om det här råkar vara en abnorm ojämnhet, orsakat av t.ex. en stamskada eller kvistbulor. Nytt, mindre ojämnt klavställe väljs då så nära brösthöjden som möjligt. Klavningen bör ske i en bestämd riktning, förslagsvis medurs (vid inventering på norra halvklotet, på södra halvan kan det vara ok att "följa strömmen" och klava moturs). Klaven hålls vinkelrätt mot trädets längdaxel och med linjaldelen riktad mot eller från provytecentrum. Efter att ha klavat varvet runt kan trädens ovalitet, som ofta är i en viss riktning, på så sätt anses vara utjämnad. Ett klavat träd färgmärks normalt, normalt med en färgdutt i brösthöjd vänd in mot centrum. Slumpmässigt utvalda provträd märks med två duttar (och/eller provträdslapp). Provträdsuppgifter insamlas normalt efter att ytans alla träd klavats. Dessförinnan kontrolleras om det finns �?H-träd på ytan och dessa märks isåfall med tre duttar (och/eller provträdslapp). �?H-trädens uppgifter registreras sedan samtidigt med provträdsuppgifterna. Kolla dock innan registrering så att alla villkor verkligen är uppfyllda för �?H-bonitering. | ||