Field inventory instruction/sv
 |
Languages: |
[[::Field inventory instruction/sv|English]] |
DENNA SIDA VAR EN INSTRUKTION TILL FÄLTDATORAPPLIKATIONEN IVENT OCH ÄR INTE LÄNGRE AKTUELL!
Fältinventeringsinstruktion
Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter* med Ivent-applikationen. Enheterna är normalt ett urval av analysområdets bestånd, sammanställda i PlanStarts "Sample design". Beskriven fältinventering är en metod för dataförsörjning i Heureka och då framförallt till PlanVis. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och i slutändan negativt påverka planeringsresultatet.
Även PlanStarts "Inventory design" har normalt föregått denna del. Mellan "Sample design" och "Inventory design" kan urvalet av bestånd att inventera ha behandlats i ett externt GIS. Här görs då bl.a. det slumpmässiga utlägget av provytor, systematiskt utlagda i ett kvadratförband, och teoretiska x- och y-koordinater (i m, RT90 eller SWEREF99) för provytecentrum erhålls. Faktiska koordinater får man i samband med fältinventeringen, normalt med GPS.
*) Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i vissa delar av ursprungsbeståndet är såpass avvikande att en annan behandling lär bli aktuell här. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning. Inom ett bestånd kommer det alltid att finnas en variation m.a.p. de biotiska och abiotiska faktorerna men sådan heterogenitet är sällan i sig skäl till delning.
Utrustning
- Datasamlare med Ivent installerat
- Ev. GPS, ev. integrerad med ovanst. datasamlare
- Ev. GIS, ev. integrerad med ovanst. datasamlare (med beståndsindelad skogskarta o. teoretiska provytecentrum inlagda för aktuella bestånd)
- Klave (o. talmeter för grövre träd)
- Höjd- och avståndsmätare inkl. transponder (DME)
- Centrumstativ, ev. utrustning för träd-positionering (PosTex)
- Tillväxtborr inkl. borrstöd o. årsringsmätarlupp (med mattkniv o. zinkpasta kan årsringar tydliggöras ytterligare)
- Höjdmätningsstång
- Jordsond
- Batterier
Datasamlaren och annan elektronisk utrusning beskrivs lite mer under hård- och mjukvaruinstruktioner. Trots mängder med reservbatterier så kan elektroniska instrument vilja krångla på andra sätt. Därför kan det vara bra att även ha tillgång till:
- Papper och penna
- Kartor, väg- och skogskarta, utskrifter på beståndsnivån (med inritade provytor)
- Syftkompass och måttband (50 m) alt. trådmätare
- Gammaldags höjdmätare inkl. huggarmåttband (15-20 m)
Hur märkning görs är ofta företagsspecifikt, för ev. kontroller och upprepbarhet, i alla lägen ska man dock märka provytors läge (för navigering dem emellan) och inmätta träd (för att undvika missar eller dubbelinmätningar).
- Märkfärg
- Märkringar
- Snitselband
- Provträdslappar o. häfthammare (inkl. klammer)
- Trästickor, aluminiumprofiler etc. (för märkning av provytecentrum)
En utskrift av inventeringsinstruktionen är på sin plats. Dessutom boniteringshandledning (åtm. det länsvisa fälthäftet), RIS fältinstruktion samt gällande kvalitetsklassningsföreskrifter. Även om inventeringen ska vara förrättningsmannaoberoende förutsätts vissa grundläggande skogliga kunskaper hos inventeraren. Om nu sådana kunskaper börjat falla i glömska kanske GYL-klassningen eller vanliga skogsskador må repeteras. I samband med inventeringen registreras/föreslås vissa skogsvårdsåtgärder, t.ex. om förestående föryngringsåtgärder och röjningar. Förslagen ska i möjligaste mån ligga i linje med skogsägarens "skogsvårdspolicy". Om ägaren är ett större företag/skogsbolag finns oftast sådan policy nedtecknad som Föryngrings- resp. Röjningsinstruktion. Inventeraren uppmanas då att läsa på och försöka följa dessa i sina förslag. Saknas sådana instruktioner får man nyttja litteratur av mer allmän karaktär, t.ex. PS:en, se mer nedan.
Litteratur
Berg, S., Forshed, N. 1982. Terrängtypsschema för skogsarbete. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Spånga.
Eriksson, B. 2009. Fältinstruktion - Riksinventeringen av skog. Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå.
FAO. 2007. Global Forest Resources Assessment 2010. Specification of National Reporting Tables for FRA 2010. Working Paper 135. Rome, Italy.
Håkansson, M., Steffen, C., Forshed, N. 1994. PS : praktisk skogshandbok. Sveriges skogsvårdsförbund, Djursholm.
Hägglund, B., Lundmark, J-E. 1987. Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem. Definitioner och anvisningar (del 1). Skogsstyrelsen, Jönköping.
Hägglund, B., Lundmark, J-E. 2003. Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem. Diagram och tabeller (del 2). Skogsstyrelsen, Jönköping.
Hägglund, B., Lundmark, J-E. 2004. Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem. Markvegetationstyper, skogsmarksflora (del 3). Skogsstyrelsen, Jönköping.
Till de ovanstående tre delarna även tillhörande länsvisa fälthäften.
Mätningsinstruktion för sågtimmer, VMR 1-07, 2:a uppl.
Mätningsinstruktion för massaved, VMR 1-06
Pettersson, B., Samuelsson, H., Aronsson, A., Holmer, M. 1995. Skador på barrträd. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Arbetsgång
Fältarbetet inleds med uppsökande av aktuellt bestånd att inventera och den första ytan, med GPS ofta den närmsta och alltså inte nödvändigtvis provyta nr. 1. Navigeringen till och mellan ytor beror på tillgänglig utrustning. Även med GPS må man i förväg bestämma sig för ett visst tillvägagångssätt. I takt med allt bättre GPSar bör man, även i tät skog med relativt slutet krontak, snart kunna anse sig framme vid provytecentrum när systemet så påstår. Tills dess kan man måsta tillämpa någonting liknande: Vid GPSens meddelande om "framme - 0 m till yta X" görs halvhalt och provytans centrum placeras 5 m i nordlig riktning (förutsatt att ingen beståndsgräns då passeras).
I normala fall ska ett aktuellt bestånd alltid inventeras så länge dess areal utgörs av minst 1 % produktiv skogsmark. Eventuella förinställningar, t.ex. klavning på ytor med 7 m radie ändras enkelt till höjdmätning på ytor med 3-5 m radie (ifall beståndet hunnit slutavverkas). Om hela beståndet vid inventeringstillfället utgörs av annat ägoslag än skogsmark är det dock ok att här slopa inventeringen. Med ett hyfsat ajourhållet beståndsregister ska det dock knappast kunna ske. På motsvarande sätt hanteras provytor, som väl teoretiskt utlagda i normalfallet inte ska kunna slopas. Om man anser att en yta tillhör en avvikande behandlingsenhet, som normalt uppstått genom att en åtgärd genomförts i delar av beståndet, finns möjlighet att dela beståndet (eg. skapa ny behandlingsenhet) och hänföra ytan till denna, vilket beskrivs nedan. Fler ytor kan sedan hänföras till den nya behandlingsenheten. Om provytecentrum p.g.a. felnavigering hamnar i annat bestånd, eller intilliggande impediment, tillämpas spegling av centrumpunkten. Närmsta avstånd till beståndsgräns mäts då och ytan återläggs på motsvarande avstånd, mätt vinkelrätt mot gräns, i rätt bestånd. Då har man oftast hamnat snett i förhållande till de systematiskt utlagda ytorna, efter inmätning av den speglade ytan är det ok uppsöka nästa yta på sådant sätt att man är tillbaka i det systematiska mönstret.
Samma metod, spegling, tillämpas när provytecentrum hamnar närmre en beståndsgräns än provyteradien. Syftet med detta är att alla träd i beståndet ska ha lika stor chans att komma med i stickprovet (samma inklusionssannolikhet), även träden nära en gräns. Av praktiska orsaker tvingas man vid spegling approximera beståndsgränsen till en rät linje, vinkelrätt mot provytecentrum, se figur 1. Fler praktiska problemlösningar kan behövas i beredskap, t.ex. ifall provytecentrum hamnar nära en beståndsgräns i form av "ett spetsigt-vinkelrätt hörn" ("trubbiga hörn" kan oftast approximeras till en rät linje).
Ägoslag, skogsmark och impediment utreds närmre nedan.
Klavning
Klavning innebär att alla träd på provytan diametermäts i brösthöjd. Metoden tillämpas i bestånd som närmar sig en första gallring och/eller då den grundyteväga medeldiametern är minst 5 cm, se nedan vad som gäller under Provytetyper.
Träd klavas (diametermäts) i normalfallet med en klave där överföring till datasamlare sker via Bluetooth. Även avståndsmätarens/DME:s uppgifter kan överföras via Bluetooth men det är endast aktuellt vid positionering av träd. Då erhålls och sparas avstånd mellan trädet och tre stycken transpondrar placerade på bestämda platser runt (men inte i) provytecentrum. Svartmärkt transponder placeras rakt norr om provytecentrum, grönmärkt i ost-syd-ostlig riktning (120°) och vitmärkt i väst-syd-västlig riktning (240°). Ett fjärde avstånd kan här beräknas och presenteras i avståndsmätarens fönster, för att kontrollera avståndet till provytecentrum. Annars används avståndsmätaren till att kontinuerligt kontrollera avståndet till provytecentrum, där en tillhörande transponder placerats. Denna avståndsuppgift sparas inte utan avgör om ett träd ska klavas eller ej. I normalfallet medräknas och klavas ett träd/död ved där dess frös groningspunkt bedöms inom provytans horisontella radie [i brösthöjd eller i nivå med marken? Kanske det förra vid klavning och höjdmätning, det senare vid registrering av ståndortsegenskaper, fast ett frös groningspunkt är ju nästan alltid i marknivå...]. Förfarandet underlättar eventuell klavning av lutande träd (och liggande död ved) vid ytans periferi emedan det fortfarande blir lite krångliga bedömningar på ytor i lutande terräng. Fröets groningspunkt för liggande död ved får approximeras med rotens läge om det inte på annat sätt kan fastställas. Om den liggande döda veden saknar rotdel så får man approximera dess grovände med rot.
Ett träds brösthöjdsdiameter (DBH) mäts i det som kallas brösthöjd, vilket ska vara 1.3 meter ovan markytan längs trädets längdaxel. En stödkäpp med en 1.3 m-markering är bra för såväl unga som gamla inventerare. I undantagsfall kan man behöva frångå brösthöjden som klavställe om det här råkar vara en abnorm ojämnhet, orsakat av t.ex. en stamskada eller kvistbulor. Nytt, mindre ojämnt klavställe väljs då så nära brösthöjden som möjligt. Klavningen bör ske i en bestämd riktning, förslagsvis medurs. Klaven hålls vinkelrätt mot trädets längdaxel och med linjaldelen riktad mot eller från provytecentrum. Efter att ha klavat "varvet runt" (provytan) kan trädens ovalitet, som ofta är i en viss riktning, på så sätt anses vara utjämnad. Ofta färgmärks klavade träd, med en färgdutt i brösthöjd vänd in mot centrum. Slumpmässigt utvalda provträd märks med två duttar (och/eller provträdslapp). Provträdsuppgifter insamlas normalt efter att ytans alla träd klavats. Dessförinnan kontrolleras om det finns ÖH-träd på ytan och dessa märks isåfall med tre duttar (och/eller provträdslapp). ÖH-trädens uppgifter registreras sedan samtidigt med provträdsuppgifterna. Kolla dock innan registrering så att alla villkor verkligen är uppfyllda för ÖH-bonitering.
I Heureka klavas alla träd som har en DBH på minst 4 cm. Mindre träd ska ej klavas eftersom Heurekasystemet inkluderar inväxningsfunktioner som beskriver hur nya träd naturligt växer in i 4-cm klassen. En annan minimidiameter kan tillämpas för den döda veden, t.ex. 8 cm vid klavstället (som här inte alltid är i brösthöjd). Även en undre gräns är brukligt för hur pass nedbruten en låga kan vara men ändå medräknas, t.ex. "ännu urskiljbar stamform".
Klavade träds trädslag och diameter kompletteras med uppgift om typ av klavträd.
Höjdmätning
Metoden tillämpas om medelhöjden för hela behandlingsenheten bedöms ligga klart under 4 m, och den grundytevägda medeldiametern är mindre än 5 cm. Normalt används en provyteradie på 3 m, se nedan angående val av provytetyp. Eventuella överståndare klavas inom den klavyteradie som gäller för beståndet (variabeln "RadCal" i Ivent). Om död ved ska mätas in görs det också på "klavytan".
Vid registrering ska anges om stammen är en huvudstam (Main Stem) eller en bistam (Secondary Stem). Valet av huvudstammar resp. bistammar görs i enlighet med skogsägarens skogsvårdspolicy. Huvudstammar är de stammar som ska finnas kvar efter en tänkt röjning. Kan den sista röjningen anses vara gjord underlättas valet, annars blir det lite krångligare - inventeraren ska göra valet av stammar inom ytan men med hänsyn även till tillståndet utanför. Detta gäller även för bistammarna, som är övriga stammar som kan tänkas ge gagnvirke vid framtida avverkningar. Dessutom bör till bistammarna även medräknas sådana stammar som har en höjd överstigande en femtedel av medelhöjden hos stammarna på ytan. Huvud- och ev. även bistammar märks på något sätt, t.ex. med märkringar, snitselband eller färg. Huvudsyftet med märkningen är att konstatera ett lämpligt val av stammar, om den sedan tas bort/insamlas i samband med registrering så undviks ev. missar och dubbelregistreringar. Beroende på ev. uppföljning ska eventuellt någon form av märkning göras på höjdmätningsytan.
Stammarnas höjder registreras direkt i datasamlaren. Uppgifter kan registreras gruppvis, om det står flera stammar av samma trädslag i grupp kan man ange att antalet stammar som posten avser är fler än en.
Observera att det finns obligatoriska registreringar för höjdmätningsytan även om det saknas stammar att höjdmäta, vilket kan bli fallet vid inventering av nyupptagna hyggen eller vid luckor i föryngringar.
Ståndortsregistrering
På alla typer av provytor registreras uppgifter om ståndorten. Oberoende av vilken provyteradie som använts vid klavning och/eller höjdmätning är radien här alltid 10 m. Huvudmomentet är bonitering med hjälp av ståndortsfaktorer, vare sig ÖH-träds uppgifter registrerats eller ej. Några enstaka variabler föreskriver en annan, mindre radie.
Även skador registreras här, som en skattning på provytenivån och sker på ett motsvarande sätt till ev. skaderegistrering för provträd. Registreringen avser skadeorsaken emedan du som inventerare främst ser en skadetyp, t.ex. stamskada, toppbrott eller röta. Din slutledningsförmåga sätts således på prov. Då det knappast finns något träd som är helt och hållet oskadat sker registrering endast om skadan bedöms nedsätta tillväxten eller värdeutbytet med minst 10 %. Bedömningen görs här på provytenivå, för provträden på trädnivån.
Registreringar i datasamlaren
Efter val av aktuellt analysområde och aktuell databas öppnas en lista med bestånd att inventera. I detta läge kan man dela bestånd/skapa ny behandlingsenhet med "sax-knappen". Databasen iordningställdes vid "Inventory design" i PlanStart och innehåller förinställda värden (en del från "Sample design"). Listorna är som sagt listor, registreringar och editeringar görs i formulär, i Ivents nuvarande stuktur tio stycken som framgår av figur 1 under hård- och mjukvaruinstruktioner.
Uppgifter om beståndet
När aktuellt bestånd valts öppnas ett formulär med uppgifter om beståndet, se tabell 1. De flesta uppgifter kan vid behov ändras.
| Area | Beståndets produktiva skogsmarksareal (ha), ej editeringsbar uppgift |
| Spacing | Provyteförband (m), ej editeringsbar uppgift |
| Surveyor | Kod för inventerare |
| MCCode | Huggningsklass |
| P2 | Provträdsparameter |
| Mixed | Ja om beståndet är ett "specialfall" som avses både klavas och höjdmätas (då med 5 m radie i båda fallen), annars nej* |
| RadReg | Provyteradie vid höjdmätning (m) |
| RadCal | Provyteradie vid klavning (m) |
| Checked | Ja om beståndets alla ytor inventerats (kontrolleras med "förstoringsglas-knappen"), annars nej |
*) De olika provytetyperna utreds närmre nedan.
OBS: Om ett bestånd delas skulle motivet anges, t.ex. om del har avverkats eller uppenbar skötselrestriktion föreligger (del ej avverkningsbar p.g.a. hänsyn till andra värden), vilket tidigare registrerades under "MCode". Uppgiften är dock ej längre obligatorisk.
Efter val av aktuellt bestånd öppnas en lista med provytor att inventera. Om aktuell provyta ska hänföras till annat bestånd (nyskapad behandlingsenhet) trycks på "flytta formulär-knappen".
Uppgifter om provytan
När föreliggande provyta valts öppnas ett formulär med vissa förinställda uppgifter om ytan, se tabell 2. De flesta uppgifter kan och bör ändras.
| PlotNr | Provytans nummer, ej editeringsbar uppgift (vid flyttad yta sker omnumrering från 1, ursprungligt nummer sparas dock) |
| PlotType | Klavningsyta, höjdmätningsyta med eller utan träd att klava (ej att förväxla med "specialfallet") |
| ImpPerc | Andel insprängda impediment* inom klavningsytan (%, impedimentsprocent på höjdmätningsytan anges senare) |
| GPSEast | Provytans faktiska (i fält skattad med GPS) östliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99) |
| GPSNorth | Provytans faktiska (i fält skattad med GPS) nordliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99) |
| TCordEast | Provytans teoretiska (enligt utlägg på rummet, i GIS) östliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99) |
| TCordNorth | Provytans teoretiska (enligt utlägg på rummet, i GIS) nordliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99) |
| HPCordEast | Provytans faktiska (skattad med högprecisions-GPS) östliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99), erhålls normalt efter post-processning |
| HPCordNorth | Provytans faktiska (skattad med högprecisions-GPS) nordliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99), erhålls normalt efter post-processning |
| Checked | Ja om provytan har inventerats (och kontrollerats), annars nej |
*) Insprängda impediment skiljs från figurlagda och detta utreds närmre nedan.
Om andelen impediment på provytan är mindre än 100 %, om det alltså finns produktiv skogsmarksareal på ytan (med radie motsv. klavningsytan), fortsätter inventeringen och en lista med valmöjligheter av formulär erhålls för "Caliper Plot" (d.v.s. klavningsyta), "Regeneration Plot" (d.v.s. höjdmätningsyta) samt "Site data" (d.v.s. provytans ståndortsegenskaper).
Uppgifter om klavningsytan
Vid val av "Caliper Plot" öppnas ett formulär där provyteuppgifter ska registreras, uppgifter beskrivande det strax klavade trädskiktet, se tabell 3. Det är lämpligt att dessa uppgifter registreras, eller åtminstone editeras, efter klavning då man erhållit en god överblick av ytan och träden häri.
| RadCal | Provyteradie vid klavning (m), bör ej ändras från tidigare inställning (för beståndet) |
| ImpPerc | Andel insprängda impediment inom klavningsytan (%), bör ej ändras från tidigare inställning (för ytan) |
| EvenAge | Likåldrighetsklass;
|
| MeanAge | Grundytevägd medelålder (år), avseende total ålder för det klavade trädskiktet på ytan inkl. det huggningsklassbestämmande omkringliggande beståndet (underväxt och överståndare bortses från vid bedömningen) |
| Thinning | Skogsskötselhistorik avseende ev. tidpunkt för senast utförd gallring av det klavade trädskiktet på ytan (5-årsperiod) |
| Cleaning | Skogsskötselhistorik avseende ev. tidpunkt för senast utförd röjning av det klavade trädskiktet på ytan (5-årsperiod) |
| QPine | Tallens medelkvalitet i rotstocken som ett grundytevägt index (här: 10-30, kan interpoleras däremellan). Bedöms endast för tallar med brösthöjdsdiameter större än 15 cm. Bedömningen sker utifrån gällande kvalitetsklassning, här;
|
| QSpruce | Granens medelkvalitet i rotstocken som ett grundytevägt index (här: 10-20, kan interpoleras däremellan). Bedöms endast för granar med brösthöjdsdiameter större än 15 cm. Bedömningen sker utifrån gällande kvalitetsklassning, här;
|
Uppgifter om höjdmätningsytan
Vid val av "Regeneration Plot" öppnas ett formulär där provyteuppgifter ska registreras, uppgifter beskrivande det strax höjdmätta plant- och ungskogsskiktet, se tabell 4. Det är lämpligt att dessa uppgifter registreras, eller åtminstone editeras, efter höjdmätning då man erhållit en god överblick av ytan och plant- och ungskogen häri.
| RadReg | Provyteradie vid höjdmätning (m), bör ej ändras från tidigare inställning (för beståndet) |
| ImpPerc | Andel insprängda impediment inom höjdmätningsytan (%), avviker normalt från andelen impediment inom klavningsytan |
| MeanAge | Aritmetisk medelålder (år), avseende total ålder för det höjdmätta plant- och ungskogsskiktet på ytan inkl. det huggningsklassbestämmande omkringliggande beståndet (underväxt och överståndare bortses från vid bedömningen) |
| Cleaning | Skogsskötselhistorik avseende ev. tid sedan senast utförd röjning av det höjdmätta plant- och ungskogsskiktet på ytan (år) |
| Regen | Föryngringsmetod vid etablering av det höjdmätta plant- och ungskogsskiktet (genom plantering, sådd eller självföryngring) |
| RegenPro | Föreslagen föryngringsmetod/möjlighet och behov av att tillföra huvudplantor enligt;
|
| CleanPro | Föreslagen röjningsmetod/behov av röjning enligt;
|
| TreatPri | Prioritering av föreslagen röjningsåtgärd enligt;
|
Finns det stammar av plant- och ungskog på provytan som ska höjdmätas går man vidare och erhåller en lista med "Main Stem" och "Group of other stems" där man väljer vad som står på tur att registrera (tillhörande formulär återfinns nedan, efter trädformulären). Om det inte finns några stammar att höjdmäta på höjdmätningsytan, t.ex. när ytan utgörs av kalmark där inga föryngringsåtgärder hunnit göras, ska ändå "RegenPro", "CleanPro" och "TreatPri" registreras i ovanstående formulär.
Uppgifter om provytans ståndort
Vid val av "Site Data" öppnas ett formulär där provytans ståndortsuppgifter ska registreras, alltjämt inom en yta med 10 m radie, se tabell 5. Det är lämpligt att dessa uppgifter registreras, eller åtminstone editeras, efter ev. klavning och/eller höjdmätning då man erhållit en god överblick av ytan.
| Peat | Väljs mellan
|
| SMCode | Markfuktighetsklass väljs mellan
|
| LaterW | Rörligt markvatten väljs mellan
|
| SoilText | Jordartsklass väljs mellan
|
| SoilDept | Jorddjup väljs mellan
|
| GroundLy | Bottenskiktstyp väljs mellan
|
| FieldLy | Vegetationstyp i fältskiktet väljs mellan
|
| Ditch | Ja om ytan är påverkad av dikning (d.v.s. om det inom 25 m från ytcentrum utförts sådant ingrepp som dränerar/dränerat marken på vatten), annars nej |
| SlopeDir | Nordost ("Northeast") om lutning större än 5 % vetter mot nordost (340-360°, 0-110°), annars annan lutningsriktning ("Other") |
| DomSpec | Bonitetsvisande trädslag, väljs mellan
|
| GrCond | Grundförhållandeklass väljs mellan
|
| Boulder | Ytstrukturklass väljs mellan
|
| Slope | Lutningsklass väljs mellan
|
| SmTreeP | Ja om förekomst av småstammar (med brösthöjdsdiameter 1-49 mm) av tall inom en yta med fem meters radie, annars nej |
| SmTreeS | Ja om förekomst av småstammar (med brösthöjdsdiameter 1-49 mm) av gran inom en yta med fem meters radie, annars nej |
| SmTreeB | Ja om förekomst av småstammar (med brösthöjdsdiameter 1-49 mm) av björk inom en yta med fem meters radie, annars nej |
| SmTrOth | Ja om förekomst av småstammar (med brösthöjdsdiameter 1-49 mm) av övrigt löv inom en yta med fem meters radie, annars nej |
| DamCaus | Orsak till dominerande skada på ytan, registreras endast om skadan bedöms nedsätta provytebeståndets tillväxt/värdeutbyte med mer än 10 %. Väljs mellan
|
| DamPerc | Skadegrad (%), bedöms på befintligt provytebestånd (d.v.s. för klavade träd på klavningsyta eller för huvudstammar på höjdmätningsyta) |
| Border | Ja om provytecentrum är närmre beståndsgräns än aktuell provyteradie (d.v.s. speglingsyta), annars nej |
| PTCode1 | Om det inom 25 m från provytecentrum finns annat än det aktuella beståndet (d.v.s. typ av angränsande bestånd eller ägoslag) väljs mellan
|
| PTCode2 | Om det inom 25 m från provytecentrum finns ytterligare något annat angränsande bestånd eller ägoslag än föregående registrering (under "PTCode1") väljs mellan
|
Uppgifter om träd, här klavträd
Vid val av aktuell klavningsyta ("Caliper Plot") öppnas en trädlista med registreringar av trädslagskod och diameter. Ett klavträd registreras normalt via en till datasamlaren Bluetooth-ansluten klave men kan även registreras manuellt via "plus-knappen". Ett klavträds uppgifter kan editeras i motsvarande formulär, se tabell 6.
| Dist | Trädets avstånd till provytecentrum (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| TreeID | Trädets identitetsnummer, tilldelas löpande |
| TCode | Trädtyp väljs mellan
|
| Species | Trädslag väljs mellan (exempel, andra inställningar kan tillämpas)
Kod i klave; Kod i datasamlare; Trädslag
|
| Dia | Trädets brösthöjdsdiameter (mm) |
| DistA | Trädets avstånd till transponder A (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| DistB | Trädets avstånd till transponder B (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| DistC | Trädets avstånd till transponder C (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| Angle | Riktning från provytecentrum till träd (0-360°), beräknas automatiskt om PosTex-instrumentet använts |
| XCoord | Trädets nordliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99), beräknas automatiskt om PosTex-instrumentet använts |
| YCoord | Trädets östliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99), beräknas automatiskt om PosTex-instrumentet använts |
Om ett klavträd ska tas bort används "minus-knappen".
Uppgifter om träd, här prov- och ÖH-träd
Vid val av aktuell klavningsyta och provträd ("Caliper Plot - Sample") öppnas en trädlista med registreringar av trädslagskod och diameter för provträd som slumpmässigt valts ut i samband med klavningen. Även ev. ÖH-träd registreras här, manuellt via "plus-knappen". ÖH-träd är övrehöjdsträd nödvändiga för bonitering med höjdutvecklingskurvor och utgörs av de två grövsta träden, som må vara av det bonitetsvisande trädslaget, på en yta med 10 m radie. På så sätt kan de inte utses i samband med klavningen utan detta får göras separat. Dessutom ställs en mängd krav på beståndet, ytan och träden om de ska kunna utgöra ÖH-träd. Läs mer om detta i Skogshögskolans boniteringssystem (Hägglund och Lundmark, 1987). Ett prov- och ÖH-träds uppgifter registreras och editeras i motsvarande formulär, se tabell 7.
| TreeID | Trädets identitetsnummer, motsvarande klavträd för provträd, tilldelas löpande för ÖH-träd |
| TCode | Klavträdstyp väljs mellan
|
| SCode | Provträdstyp väljs mellan
|
| Species | Trädslag väljs mellan (exempel, andra inställningar kan tillämpas), endast tall eller gran för ÖH-träd
Kod i klave; Kod i datasamlare; Trädslag
|
| Dia | Trädets brösthöjdsdiameter (mm) |
| Height | Trädets höjd (dm), inkl. årsskott (vid toppbrott ska bedömd längd av avbruten del medräknas) |
| Age | Trädets brösthöjdsålder (år), exkl. innevarande års årsring. Om åldern ej kan erhållas via borrkärna (p.g.a. röta eller dylikt) får den bedömas med ledning av närstående träd (som borras) |
| Quality | Kvalitet i rotstock bedöms endast för tallar och granar med brösthöjdsdiameter större än 15 cm. Bedömningen avser kvalitet vid inventeringstillfället och sker utifrån gällande kvalitetsklassning, här;
|
| Damage | Orsak till ev. skada på provträd (ÖH-träd må vara oskadade), registreras endast om skadan bedöms nedsätta trädets tillväxt/värdeutbyte med mer än 10 %. Väljs mellan
|
| DistA | Trädets avstånd till transponder A (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| DistB | Trädets avstånd till transponder B (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| DistC | Trädets avstånd till transponder C (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| Angle | Riktning från provytecentrum till träd (0-360°), beräknas automatiskt om PosTex-instrumentet använts |
| XCoord | Trädets nordliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99), beräknas automatiskt om PosTex-instrumentet använts |
| YCoord | Trädets östliga koordinat (m, RT90 eller SWEREF99), beräknas automatiskt om PosTex-instrumentet använts |
| Dist | Trädets avstånd till provytecentrum (cm), endast om PosTex-instrumentet använts |
| Checked | Ja om provträdet registrerats och editerats klart, annars nej |
Om ett prov- eller ÖH-träd ska tas bort används "minus-knappen".
Uppgifter om träd, här död ved
Vid val av aktuell klavningsyta och död ved ("Caliper Plot - Dead") öppnas en trädlista med registreringar av trädslagskod och diameter. Död ved registreras normalt via en till datasamlaren Bluetooth-ansluten klave men kan även registreras manuellt via "plus-knappen". Registreringar sker här enligt Fältinstruktion RIS (Eriksson, 2009). Död ved-uppgifter registreras och editeras i motsvarande formulär, se tabell 8.
| TreeID | Den döda vedens identitetsnummer, tilldelas löpande |
| Species | Trädslag väljs mellan (exempel, andra inställningar kan tillämpas)
Kod i klave; Kod i datasamlare; Trädslag
|
| Dia | Den döda vedens brösthöjdsdiameter (mm) för stående och lutande döda träd samt för liggande död ved som har rotdel. För liggande död ved som saknar rotdel mäts diametern vid 1.3 m från grovänden. För död ved i hög mäts/bedöms grundytevägd, mittmätt diameter för samtliga enheter i högen |
| Position | Typ av död ved väljs mellan
|
| DClass | Nedbrytningsklass väljs mellan
|
| HTBreak | Höjd till brott för stående eller lutande död ved (dm). Längd till brott för liggande död ved med rotdel. Registreras endast om trädet är avbrutet och om den kvarvarande stammen bedöms vara mindre än 90 % av den ursprungliga trädhöjden |
| PLength1 | Längd hos första sektion av liggande död ved utan rotdel (dm). Sista sektionen ska innefatta trädets topp eller den döda vedens toppdel |
| TopDia1 | Toppdiameter hos första sektion av liggande död ved utan rotdel (mm). Mäts på bark men om det saknas under bark |
| PLength2 | Längd hos andra sektion av liggande död ved utan rotdel (dm). Sista sektionen ska innefatta trädets topp eller den döda vedens toppdel |
| TopDia2 | Toppdiameter hos andra sektion av liggande död ved utan rotdel (mm). Mäts på bark men om det saknas under bark |
| PLength3 | Längd hos tredje sektion av liggande död ved utan rotdel (dm). Sista sektionen ska innefatta trädets topp eller den döda vedens toppdel |
| TopDia3 | Toppdiameter hos tredje sektion av liggande död ved utan rotdel (mm). Mäts på bark men om det saknas under bark |
| PLength4 | Längd hos fjärde sektion av liggande död ved utan rotdel (dm). Sista sektionen ska innefatta trädets topp eller den döda vedens toppdel |
| TopDia4 | Toppdiameter hos fjärde sektion av liggande död ved utan rotdel (mm). Mäts på bark men om det saknas under bark |
| PileLeng | Medellängd hos stammar i högen av död ved (dm) |
| Stems | Stammar i högen av död ved (antal) |
Om ett dött träd/död ved ska tas bort används "minus-knappen".
Uppgifter om huvudstammar
Vid val av aktuell höjdmätningsyta ("Regeneration Plot") och "Main Stem" öppnas en lista där huvudstammar registreras manuellt via "plus-knappen". En huvudstams uppgifter registreras och editeras i motsvarande formulär, se tabell 9.
| StemId | Stammens identitetsnummer, tilldelas löpande |
| Species | Trädslag väljs mellan (exempel, andra inställningar kan tillämpas)
Kod i datasamlare; Trädslag
|
| Height | Stammens höjd (dm) |
| Stems | Stammar (antal), i normalfallet "1" |
Om en huvudstam ska tas bort används "minus-knappen".
Uppgifter om bistammar
Vid val av aktuell höjdmätningsyta ("Regeneration Plot") och "Group of other stems" öppnas en lista där bistammar registreras i trädslagsgrupper manuellt via "plus-knappen". Bistammars uppgifter registreras och editeras i motsvarande formulär, se tabell 10.
| StemId | Bistamsgruppens identitetsnummer, tilldelas löpande |
| Species | Trädslag väljs mellan (exempel, andra inställningar kan tillämpas)
Kod i datasamlare; Trädslag
|
| Height | Bistamsgruppens medelhöjd (dm) |
| Stems | Stammar i gruppen (antal), en lövbukett från samma stubbe utgör en bistam |
Om bistammar ska tas bort används "minus-knappen".
Provytetyper
För att välja lämplig inventeringsmetod beaktas det huggningsklassbestämmande skiktet i aktuellt bestånd, detta då endast en metod bör användas inom en och samma behandlingsenhet. En av två inventeringsmetoder kan bli aktuell; klavning eller höjdmätning. Klavning kan f.ö. alltid bli aktuellt även på höjdmätningsytor om det, utöver det huggningsklassbestämmande plant- och ungskogsskiktet, finns ett övre skikt av överståndare (normalt frö- eller skärmträd) eller miljöträd alternativt död ved (stående eller liggande). På så sätt åtskiljs tre provytetyper, "Plot type" 1-3 enligt figur 2. Det som bör eftersträvas är alltså att inte behöva tillämpa både yttyp 1 och 2 i samma bestånd. Att i ett och samma bestånd tillämpa ibland yttyp 2, ibland yttyp 3, är helt ok då det beror på skogstillståndet på aktuell provyta. Beräkningsmässigt är alla höjdmätningsytor av typ 3 emedan vissa av dem (typ 2:orna) har 0 m3sk överståndare, miljöträd och död ved inom klavningsytans radie.
Inte ofta men ibland ställs man inför ett heterogent bestånd, tillsynes i övergångsfasen mellan ungskog och etablerad skog. Detta räknas som ett specialfall och man tvingas till en blandad inventeringsmetod, "Mixed" i formuläret enligt tabell 1. Här sker då både klavning och höjdmätning på provytor med 5 m radie på samtliga ytor i beståndet. Inventeraren måste bestämma sig innan arbetet påbörjas i aktuellt bestånd huruvida specialfallets blandmetod ska tillämpas. Väl valt så får man stå sitt kast, t.ex. så kanske det aldrig dyker upp huvud- eller bistammar att höjdmäta utan alla träd (inkl. överståndare, miljöträd och död ved) kan klavas på samtliga ytor med 5 m radie i hela beståndet. Observera att detta inte påverkar inventerarens möjlighet att dela ett bestånd - skapa en ny behandlingsenhet - ifall skogstillståndet visar sig avvika avsevärt.
Minst lika sällan som ovanstående specialfall så kan ett bestånd bestå av två huggningsklassbestämmande skikt där båda skikten kan anses etablerade och klavning är lämpligt i bägge. Det kan t.ex. vara uppvuxen gran under en björkskärm eller ett bestånd där det även finns kvarlämnade träd från förra generationen. Denna variant av "Plot type" 1 medför att det övre skiktets klavade träd skiljs från det undre skiktets med särskild trädtypskod, "TCode" i formuläret enligt tabell 6. Det undre skiktet är alltså här det huvudsakliga skiktet vars egenskaper avses vid t.ex. "Mean age" i formuläret enligt tabell 3.
Bestånd med mer än två skikt eller glidande övergångar dem emellan inventeras ändå som enskiktat ("Plot type" 1). I t.ex. flerskiktade blädningsskogar kan det vara bra att påminnas om möjligheten till klavning med skänklarna ihop, plantor som kan förväntas ge gagnvirke erhåller då diametern 0 mm i brösthöjd.
Provträdsurvalet
Liksom preliminär inventeringsmetod och preliminära provyteradier sätts i förväg så görs detsamma för provträdsurvalets styrparameter "P2", i formuläret enligt tabell 1. Uppgifterna som anges i "Sample design" baseras på beståndsregistret. Om registret innehåller större fel kan inventeraren måsta ändra preliminär metod och radie till något lämpligare.* Det gäller även för P2:an, som på rummet valts för att man i fält ska erhålla ett lämpligt antal provträd per provyta. I praktiken erhålls ofta ett varierande antal provträd då urvalet sker slumpmässigt, med hjälp av datasamlarens slumptalsgenerator och proportionellt mot klavträdets grundyta, men i medeltal för alla ytor i ett inventerat bestånd bör det stämma hyfsat. I tabell 11 exemplifieras P2-värden vid olika provyteradier och grundytor som i genomsnitt ger upphov till 1.5 provträd per provyta. Dessutom förutsätts att exemplets bestånd har normal diameterspridning. Skulle spridningen vara större borde P2-värdet ökas något, om alla träd i beståndet å andra sidan har nästan samma diameter så kan värdet minskas (halveras). Ryckt ut sitt sammanhang, det finns nämligen även P1- och P3-värden som styr provträdsurvalet, är siffrorna ev. svårtolkade. Sambandet mellan P2 och antalet provträd/yta är ehuru linjärt, d.v.s. givet ett visst skogstillstånd och halvering av P2-värdet så erhålls i exemplet endast 0.75 provträd/yta.
| Grundyta (m2/ha) | mnn2ha | mnn2ha | mnn2ha | mnn2ha | mnn2ha | mnn2ha | mnn2ha | |
| Provyteradie (m) | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 | 35 | 40 |
| 10 | 750 | 375 | 275 | 190 | 150 | 130 | 105 | 95 |
| 8 | 1150 | 585 | 390 | 300 | 240 | 195 | 170 | 150 |
| 7 | 1500 | 750 | 550 | 380 | 300 | 260 | 210 | 190 |
| 5 | 3000 | 1500 | 1125 | 750 | 600 | 495 | 435 | 375 |
Alla ändringar som inventeraren tvingas göra ska göras så att förrättningsmannaoberoendet försöks bibehållas. Det innebär att ev. ändring av P2-värdet ska göras innan inventeringen i aktuellt bestånd påbörjats, senast före klavningen börjats på första provytan. Nu kan det upplevas som slöseri med nedlagt inventeringsarbete om man väl ute i verkligheten och halvvägs genom ett bestånd ännu inte fått något provträd att registrera. Om beståndets kvarstående provytor ser ut att likna de redan inventerade skulle man ev. kunna rekommendera att P2-värdet ändras och ökas till t.ex. det dubbla. Det blir inte riktigt korrekt men provträdsuppgifterna är kanske såpass viktiga för datakvalitén och de fortsatta analyserna.
*) Om registret visade sig innehålla stora fel för ett visst bestånd i vissa delar av beståndet, och ovanstående åtgärder bedöms otillräckliga, så kan inventeraren alltid dela beståndet - skapa ny behandlingsenhet.
Skogsmark och impediment
Skogsmark är ett ägoslag med definitionen mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Dessutom sägs att mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.
Klavning och höjdmätning är endast aktuellt på produktiv skogsmark. Produktiv skogsmark definieras som om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Det är den naturgivna produktionsförmågan som avses, inte vad som kan åstadkommas genom t.ex. gödsling eller dikning. Därutöver en förmåga och inte den faktiska, pågående virkesproduktionen. Även om det inte sägs så bedöms nog den genomsnittliga produktionen, med enheten m3sk/ha o. år, som ett medelvärde under 100 års växttid.
I den föreliggande skogliga planeringen är huvudintresset alltså skog på produktiv skogsmark, även om de övriga ägoslagen är viktiga för att kunna göra areellt heltäckande analyser. Vid inventeringen får termen "impediment" avse all mark som inte klassas som produktiv skogsmark. Det är en förenkling men funkar i sammanhanget.
Av visst intresse kan vara de internationella definitionerna av skogsmark (FAO, 2007) och beakta hur de harmoniserar med vår definition. [Följande är ev. ännu ett förslag - inte formellt antaget.] FAO:s något förenklade definition av skogsmark ("forest") är sådana områden som har potential att bära träd som kan bli minst 5 meter höga och ha minst 10 % sammanlagd krontäckning, samtidigt som inte marken i huvudsak används för jordbruk, bebyggelse eller liknande. Sådan skog i Sverige som dock inte når upp till gränsen för produktiv skogsmark, definieras som improduktiv skogsmark. FAO definierar vidare, skilt från skogsmark, träd- och buskmark ("other wooded land") som sådan mark som har potential att bära träd och buskar med en sammanlagd täckning om minst 10 % eller träd som kan bli minst 5 meter höga och ha en sammanlagd krontäckning om minst 5 %. Vi kallar den improduktiva skogsmarken tillsammans med träd- och buskmarken för skogsimpediment. I vår inventering sammanräknas dessa arealer med vad vi i vanliga fall också menar med impediment, t.ex. öppna myrar och hällmarker. Dessutom tillkommer andra ägoslag som:
- Inägomark (åker, äng o. betesmark)
- Fjäll
- Berg
- Vatten
- Annan mark
I sistnämnda "restpost" hamnar t.ex. vägar och kraftledningsgator. Formellt skyddade områden (t.ex. naturreservat) får vid förestående inventering även inräknas här.
Impediment som är figurlagda, avgränsade på karta, kan relativt enkelt behandlas. De tillhör inte beståndet, även om de häri är helt och hållet inneslutna, och i beståndsarealen är de borträknade. Därför läggs inga provytor ut ifall provytecentrum hamnar på figurlagt impediment. Om en provyta hamnar nära och ytan delvis inkluderar figurlagt impediment tillämpas spegling.
Ej figurlagda ("insprängda") impediment är lite krångligare. Inventeraren har till uppgift att skatta denna andelen impediment på provytan. Stödmätningar och skalenliga skisser på millimeterpapper för att sedan räkna rutor kan vara ett bra stöd. Men detta är endast aktuellt om impedimentet har en total (även utanför ytan) areal större än 200 m2. För att inte fastna i arealskattning av långsmala figurer bör sådana dessutom ha en minsta bredd om 4 m. Man har kunnat konstatera att impedimentsandelen ofta överskattas, med allvarliga konsekvenser i de fortsatta analyserna (särskilt i de fall den representativa arealen varit stor). Det kan bero på svårigheten att bortse från de mindre, ej figurlagda impedimenten. T.ex. block, sumphål, stigar och mindre vägar är inte impediment utan anses vara naturligt förekommande i den produktiva skogsmarken. Vid ståndortsbonitering behandlas sådana objekt dock lite annorlunda men låt dig inte luras av detta. Som sagt, vid inventeringen sker klavning och höjdmätning endast av träd som står på produktiv skogsmark. Genom att beakta fröets groningspunkt är detta tillämpbart även för den liggande, döda veden.