Difference between revisions of "Version 2.1.0/sv"

From Heureka Wiki
Jump to navigation Jump to search
Line 1: Line 1:
 +
Version 2.1.0.0
 
{{Languages|Version 2.1.0}}
 
{{Languages|Version 2.1.0}}
<!--Version 2.1.0.0
 
 
[[Category:Release]]
 
[[Category:Release]]
[[newsdate::2014-10-10]]  [[language::sv| ]]
+
[[newsdate::2014-10-13]]  [[language::sv| ]]
-->
+
 
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
==Sammanfattning==
 
==Sammanfattning==
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
*Version 2.1 innehåller en mängd nya funktioner:
 
*Version 2.1 innehåller en mängd nya funktioner:
Line 17: Line 17:
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
==Automatisk uppdatering av program installerade med MSI ==
 
==Automatisk uppdatering av program installerade med MSI ==
 
Heurekas programvaror kan installeras antingen som ClickOnce eller som "vanliga" progam (MSI). ClickOnce innebär att programmen installeras under användarens profil och har fördelarna att nya versioner installeras autmatiskt, och att installationen inte kräver administratörsrättigheter på en dator. I vissa IT-miljöer kan dock inte ClickOnce installeras (t ex Citrix) och därför finns det även möjlighet att installera programmen som en vanlig installation (MSI). Nackdelen med Heurekas MSI-versioner har varit att användaren inte har fått tillgång till autmatiska uppgraderingar. Denna funktionalitet har nu lagts till. Vi rekommenderar från och med nu MSI som förstahandsval vid installation av Heureka. En fördel med MSI-varianten är att den installeras som ett paket där alla applikationer (utom HabitatPrognosis) kan installeras samtidigt om man så vill. Man behöver alltså inte installera varje applikation separat vilket man måste med ClickOnce.
 
Heurekas programvaror kan installeras antingen som ClickOnce eller som "vanliga" progam (MSI). ClickOnce innebär att programmen installeras under användarens profil och har fördelarna att nya versioner installeras autmatiskt, och att installationen inte kräver administratörsrättigheter på en dator. I vissa IT-miljöer kan dock inte ClickOnce installeras (t ex Citrix) och därför finns det även möjlighet att installera programmen som en vanlig installation (MSI). Nackdelen med Heurekas MSI-versioner har varit att användaren inte har fått tillgång till autmatiska uppgraderingar. Denna funktionalitet har nu lagts till. Vi rekommenderar från och med nu MSI som förstahandsval vid installation av Heureka. En fördel med MSI-varianten är att den installeras som ett paket där alla applikationer (utom HabitatPrognosis) kan installeras samtidigt om man så vill. Man behöver alltså inte installera varje applikation separat vilket man måste med ClickOnce.
  
 
Betaversioner kommer även fortsättningsvis bara att vara tillgängliga via ClickOnce. Man kan dock ha både ClickOnce och MSI installerade samtidigt. Om har installerat via MSI men vill prova en betaversion kan du således installera betaversionen via ClickOnce utan att avinstallera befintliga verisoner.  
 
Betaversioner kommer även fortsättningsvis bara att vara tillgängliga via ClickOnce. Man kan dock ha både ClickOnce och MSI installerade samtidigt. Om har installerat via MSI men vill prova en betaversion kan du således installera betaversionen via ClickOnce utan att avinstallera befintliga verisoner.  
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 28: Line 27:
 
==Förvald tillväxtmodell ändrad tillbaka till Elfving ytvis modell==
 
==Förvald tillväxtmodell ändrad tillbaka till Elfving ytvis modell==
 
I version 2.0 ändrades den förvalda tillväxtfunktionen till Björn Elfvings trädvisa modell för att den gav bidrog till en något jämnare övergång från ungskog till äldre skog. Det upptäcktes dock att funktionen var känslig för vissa typer av bestånd, och kunde kraftigt överskatta eller underskatta tillväxten. Den ytvisa funktionen är mer robust, och övergången mellan ungskog och äldre skog fungerar tämligen bra med de övriga åtgärder som infördes i version 2.0.
 
I version 2.0 ändrades den förvalda tillväxtfunktionen till Björn Elfvings trädvisa modell för att den gav bidrog till en något jämnare övergång från ungskog till äldre skog. Det upptäcktes dock att funktionen var känslig för vissa typer av bestånd, och kunde kraftigt överskatta eller underskatta tillväxten. Den ytvisa funktionen är mer robust, och övergången mellan ungskog och äldre skog fungerar tämligen bra med de övriga åtgärder som infördes i version 2.0.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
<br>Här kan du läsa om åtgärderna i version 2.0:
 
<br>Här kan du läsa om åtgärderna i version 2.0:
Line 38: Line 37:
 
====RegVis vässat inför SKA15====
 
====RegVis vässat inför SKA15====
 
RegVis har förbättrats och utökats med ny funktionalitet för de kommande SKA-analyserna (Skogliga konsekvensanalyser).
 
RegVis har förbättrats och utökats med ny funktionalitet för de kommande SKA-analyserna (Skogliga konsekvensanalyser).
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 44: Line 43:
 
====Åtgärdsarealer i RegVis====
 
====Åtgärdsarealer i RegVis====
 
Allokeringen av föryngringar, röjningar och gallringar är omgjord så att erhållna arealer och volymer varierar mindre mellan olika simuleringar, och ligger närmare angivna eller beräknade målarealer och målvolymer.  
 
Allokeringen av föryngringar, röjningar och gallringar är omgjord så att erhållna arealer och volymer varierar mindre mellan olika simuleringar, och ligger närmare angivna eller beräknade målarealer och målvolymer.  
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 50: Line 49:
 
====Simulering av stormfällningar i RegVis====
 
====Simulering av stormfällningar i RegVis====
 
Stormscenarier kan importeras i RegVis och tas med i en simulering. En storm beskrivs med en viss stormstyrka och beror på en viss fragementering av skogslandskapet. Denna funktionalitet har tagits fram på uppdrag av Skogsstyrelsen för att användas i projektet Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15) där RegVis kommer att användas för att utföra beräkningarna denna höst. Stormmodellen baseras på enskilda träds vindkänslighet som en funktion av trädhöjd, diameter och trädslag. I de perioder som stormar simuleras, beräknas för varje provyta en sannolikhet för att ett visst bestånd stormskadas. Modellen är kalibrerad mot tidigare stormar så den modellberäknade omfattningen av stormskador ska överensstämma med den uppmätta, för en givet stormstyrka i ett visst län. Modellen är inte spatial, dvs tar inte direkt hänsyn till den rumsliga fördelningen av t ex hyggeskanter, men inkluderar fragmenteringsgrad och genomsnittlig beståndsstorlek på länsnivå.   
 
Stormscenarier kan importeras i RegVis och tas med i en simulering. En storm beskrivs med en viss stormstyrka och beror på en viss fragementering av skogslandskapet. Denna funktionalitet har tagits fram på uppdrag av Skogsstyrelsen för att användas i projektet Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15) där RegVis kommer att användas för att utföra beräkningarna denna höst. Stormmodellen baseras på enskilda träds vindkänslighet som en funktion av trädhöjd, diameter och trädslag. I de perioder som stormar simuleras, beräknas för varje provyta en sannolikhet för att ett visst bestånd stormskadas. Modellen är kalibrerad mot tidigare stormar så den modellberäknade omfattningen av stormskador ska överensstämma med den uppmätta, för en givet stormstyrka i ett visst län. Modellen är inte spatial, dvs tar inte direkt hänsyn till den rumsliga fördelningen av t ex hyggeskanter, men inkluderar fragmenteringsgrad och genomsnittlig beståndsstorlek på länsnivå.   
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 56: Line 55:
 
====Simulering av stormfällningar i RegVis====
 
====Simulering av stormfällningar i RegVis====
 
Stormscenarier kan importeras i RegVis och tas med i en simulering. En storm beskrivs med en viss stormstyrka och beror på en viss fragementering av skogslandskapet. Denna funktionalitet har tagits fram på uppdrag av Skogsstyrelsen för att användas i projektet Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15) där RegVis kommer att användas för att utföra beräkningarna denna höst. Stormmodellen baseras på enskilda träds vindkänslighet som en funktion av trädhöjd, diameter och trädslag. I de perioder som stormar simuleras, beräknas för varje provyta en sannolikhet för att ett visst bestånd stormskadas. Modellen är kalibrerad mot tidigare stormar så den modellberäknade omfattningen av stormskador ska överensstämma med den uppmätta, för en givet stormstyrka i ett visst län. Modellen är inte spatial, dvs tar inte direkt hänsyn till den rumsliga fördelningen av t ex hyggeskanter, men inkluderar fragmenteringsgrad och genomsnittlig beståndsstorlek på länsnivå.   
 
Stormscenarier kan importeras i RegVis och tas med i en simulering. En storm beskrivs med en viss stormstyrka och beror på en viss fragementering av skogslandskapet. Denna funktionalitet har tagits fram på uppdrag av Skogsstyrelsen för att användas i projektet Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15) där RegVis kommer att användas för att utföra beräkningarna denna höst. Stormmodellen baseras på enskilda träds vindkänslighet som en funktion av trädhöjd, diameter och trädslag. I de perioder som stormar simuleras, beräknas för varje provyta en sannolikhet för att ett visst bestånd stormskadas. Modellen är kalibrerad mot tidigare stormar så den modellberäknade omfattningen av stormskador ska överensstämma med den uppmätta, för en givet stormstyrka i ett visst län. Modellen är inte spatial, dvs tar inte direkt hänsyn till den rumsliga fördelningen av t ex hyggeskanter, men inkluderar fragmenteringsgrad och genomsnittlig beståndsstorlek på länsnivå.   
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Ädellövskog återföryngras med ädellöv i RegVis====
 
====Ädellövskog återföryngras med ädellöv i RegVis====
 
I RegVis föryngras ädelövskogsbestånd samt bokbestånd per automatik med samma trädslag efter en eventuell slutavverkning.  
 
I RegVis föryngras ädelövskogsbestånd samt bokbestånd per automatik med samma trädslag efter en eventuell slutavverkning.  
 
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
 
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 +
<startFeed />
 
====Eller-villkor i rapporter====
 
====Eller-villkor i rapporter====
 
Du kan nu använda "Eller"-villkor i rapporter. Ett praktiskt exempel på användning är om du vill summera arealen generell hänsyn och helt avsatta bestånd (t ex NO-klassade bestånd). Tidigare var man tvungen att göra två olika rapporter för detta.
 
Du kan nu använda "Eller"-villkor i rapporter. Ett praktiskt exempel på användning är om du vill summera arealen generell hänsyn och helt avsatta bestånd (t ex NO-klassade bestånd). Tidigare var man tvungen att göra två olika rapporter för detta.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
[[Image:ReportOrCondition.png|thumb|550px|none]]
 
[[Image:ReportOrCondition.png|thumb|550px|none]]
Line 76: Line 74:
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Eller-villkor i skogsdomäner====
 
====Eller-villkor i skogsdomäner====
 
Du kan nu använda "Eller"-villkor då du definerar en skogsdomän.
 
Du kan nu använda "Eller"-villkor då du definerar en skogsdomän.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
[[Image:ForestDomainExample BiodiverstiyConditions.png|thumb|450px|none]]
 
[[Image:ForestDomainExample BiodiverstiyConditions.png|thumb|450px|none]]
Line 90: Line 87:
  
 
Funktionen är i dagsläget främst avsedd för forskningsändamål och ställer stora krav på användaren när det gäller optimeringskunskaper. Färdiga optimeringsmodeller planeras dock göras tillgängliga för nedladdning någon gång framöver.
 
Funktionen är i dagsläget främst avsedd för forskningsändamål och ställer stora krav på användaren när det gäller optimeringskunskaper. Färdiga optimeringsmodeller planeras dock göras tillgängliga för nedladdning någon gång framöver.
 
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
 
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
 
 
 
====Optimeringsinställningar sparas====
 
====Optimeringsinställningar sparas====
 
Optimeringssintällningar (val av stoppkriterier och heltalsavrundning) sparas nu i PlanVis-projektet. Valet av lösare sparas inte eftersom mottagaren av ett exporterat projekt inte nödvändigtvis har tillgång till samma lösare som sändaren använde.  
 
Optimeringssintällningar (val av stoppkriterier och heltalsavrundning) sparas nu i PlanVis-projektet. Valet av lösare sparas inte eftersom mottagaren av ett exporterat projekt inte nödvändigtvis har tillgång till samma lösare som sändaren använde.  
 +
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 105: Line 100:
 
====Stocknota och provaptering====
 
====Stocknota och provaptering====
 
I BeståndsVis finns en ny funktion för att få ut en stocknota för en viss avverkningsåtgärd. Du hittar funktionen i knappraden bredvid prislistan, samt under Visa-menyn. På engelska heter funktionen Viwe Log Tally, och på svenska Visa StockNota.
 
I BeståndsVis finns en ny funktion för att få ut en stocknota för en viss avverkningsåtgärd. Du hittar funktionen i knappraden bredvid prislistan, samt under Visa-menyn. På engelska heter funktionen Viwe Log Tally, och på svenska Visa StockNota.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
<br>Läs mer i hjälpdokumentation: [http://heurekaslu.org/help/index.html?prislistor.htm#Stocknota Använda funktionen Stocknota]
 
<br>Läs mer i hjälpdokumentation: [http://heurekaslu.org/help/index.html?prislistor.htm#Stocknota Använda funktionen Stocknota]
Line 112: Line 107:
 
====Egen dialogruta för förädlingseffekt i BeståndsVis====
 
====Egen dialogruta för förädlingseffekt i BeståndsVis====
 
När man simulerar en föryngring i BeståndsVis, och planterar med förädlat material, kan man mata in de inställningar för förädlingseffekter som behövs i dialogrutan. Tidigare måste man ange detta i kontrolltabellen Treatment Model, som är designad för PlanVis och RegVis.
 
När man simulerar en föryngring i BeståndsVis, och planterar med förädlat material, kan man mata in de inställningar för förädlingseffekter som behövs i dialogrutan. Tidigare måste man ange detta i kontrolltabellen Treatment Model, som är designad för PlanVis och RegVis.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Spara simuleringsresultat i BeståndsVis====
 
====Spara simuleringsresultat i BeståndsVis====
 
Som ett valbart alternativ kan du nu ansluta en resultatdatabas även i BeståndsVis, och spara ett skötselprogram. Du kan sedan välja ett sparat skötselprogram och låta systemet återskapa det. Till skillnad från RegVis och PlanVis är det inte obligatoriskt att ansluta en resultatdatabas.
 
Som ett valbart alternativ kan du nu ansluta en resultatdatabas även i BeståndsVis, och spara ett skötselprogram. Du kan sedan välja ett sparat skötselprogram och låta systemet återskapa det. Till skillnad från RegVis och PlanVis är det inte obligatoriskt att ansluta en resultatdatabas.
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
 
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 127: Line 120:
 
När man öppnar ett projekt i BeståndsVis öppnas nu automatiskt det bestånd som var valt när man senast stängde projektet.
 
När man öppnar ett projekt i BeståndsVis öppnas nu automatiskt det bestånd som var valt när man senast stängde projektet.
 
   
 
   
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 134: Line 127:
 
====Ändring av gallringsspecifikation====
 
====Ändring av gallringsspecifikation====
 
Du kan nu inkludera flera trädslag i en gallringsgrupp. Detta görs i kontrolltabellen Treatment Model under Thinning Configuration och tillämpas då du har valt Thinning Model = LOEriksson eller Hugin, modellen "HuginOld" fungerar som förut. Tidigare har varje trädslag tilldelats en egen gallringsinstruktion, men nu kan alltså flera trädslag läggas in i samma grupp. Dessutom placeras alla trädslag som specifika instruktioner ej har angetts för i samma grupp. Detta innebär att gallringars utförande per default kommer att styras mer av trädens storlek än av trädslagsfördelningen.  
 
Du kan nu inkludera flera trädslag i en gallringsgrupp. Detta görs i kontrolltabellen Treatment Model under Thinning Configuration och tillämpas då du har valt Thinning Model = LOEriksson eller Hugin, modellen "HuginOld" fungerar som förut. Tidigare har varje trädslag tilldelats en egen gallringsinstruktion, men nu kan alltså flera trädslag läggas in i samma grupp. Dessutom placeras alla trädslag som specifika instruktioner ej har angetts för i samma grupp. Detta innebär att gallringars utförande per default kommer att styras mer av trädens storlek än av trädslagsfördelningen.  
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Ändring av röjningsspecifikation====
 
====Ändring av röjningsspecifikation====
 
På samma sätt som för gallring (se ovan) kan flera trädslag inkluderas i samma röjningsgrupp. Detta görs i kontrolltabellen Treatment Model under Cleaning Configuration.
 
På samma sätt som för gallring (se ovan) kan flera trädslag inkluderas i samma röjningsgrupp. Detta görs i kontrolltabellen Treatment Model under Cleaning Configuration.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 148: Line 140:
 
====Beräkning av förväntad rotröteförekomst====
 
====Beräkning av förväntad rotröteförekomst====
 
En modell för beräkning av förväntat antal granar med rotröta finns nu inlagd  (Thor m fl 2005, se nedan). Resultaten som beräknas finns i resultatgruppen Mortality Data. Det som beräknas är antalet träd som förväntas ha rotröta ("Root Rot Stems") samt grundyta ("Rot Root Potential Basal Area") och volym ("Rot Root Potential Volume") för dessa träd. Grundytan och volymen avser hela träden, inte bara de rötskadade delarna. För närvarande görs inga beräkningar av eventuella intäktsförluster som orsakas av rotröta.
 
En modell för beräkning av förväntat antal granar med rotröta finns nu inlagd  (Thor m fl 2005, se nedan). Resultaten som beräknas finns i resultatgruppen Mortality Data. Det som beräknas är antalet träd som förväntas ha rotröta ("Root Rot Stems") samt grundyta ("Rot Root Potential Basal Area") och volym ("Rot Root Potential Volume") för dessa träd. Grundytan och volymen avser hela träden, inte bara de rötskadade delarna. För närvarande görs inga beräkningar av eventuella intäktsförluster som orsakas av rotröta.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
<br>Modell: [http://virtual.fcet.uagrm.edu.bo/inf513/grupo3sb/ProyectoSSUEGrupoo3sb/doc/informe_2.pdf Thor, M., Ståhl, G. & Stenlid, J., 2005]  
 
<br>Modell: [http://virtual.fcet.uagrm.edu.bo/inf513/grupo3sb/ProyectoSSUEGrupoo3sb/doc/informe_2.pdf Thor, M., Ståhl, G. & Stenlid, J., 2005]  
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Bonitet ny resultatvariabel====
 
====Bonitet ny resultatvariabel====
 
Förutom ståndortsindex redovisas nu också bonitet, beräknad enligt Hägglund & Lundmark (1987, Bonitering del 2), se även ovan angående utökad redovisning av ingående tillstånd.
 
Förutom ståndortsindex redovisas nu också bonitet, beräknad enligt Hägglund & Lundmark (1987, Bonitering del 2), se även ovan angående utökad redovisning av ingående tillstånd.
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
 
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 +
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====CountyCode, ClimateCode och DistanceToCoast behöver inte anges om koordinater finns vid import av beståndsregister och Indelningspaket-data====
 
====CountyCode, ClimateCode och DistanceToCoast behöver inte anges om koordinater finns vid import av beståndsregister och Indelningspaket-data====
 
Skogsdatabasen innehåller nu GIS-skikt med Riksskogstaxeringens länskoder ("dlanskod"), klimatzoner och avstånd till kust. Systemet använder dessa för att bestämma värdet på CountyCode, ClimateCode och DisanceToCoast, om dessa inte har angivits givet att koordinater har angivits i beståndsregisterfilen (StandData.csv), i Indelningspaketet eller mallen för trädlist-import.
 
Skogsdatabasen innehåller nu GIS-skikt med Riksskogstaxeringens länskoder ("dlanskod"), klimatzoner och avstånd till kust. Systemet använder dessa för att bestämma värdet på CountyCode, ClimateCode och DisanceToCoast, om dessa inte har angivits givet att koordinater har angivits i beståndsregisterfilen (StandData.csv), i Indelningspaketet eller mallen för trädlist-import.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Svårare att "välja fel" beräkningsmodell för föryngring====
 
====Svårare att "välja fel" beräkningsmodell för föryngring====
 
Lite då och då har användare av misstag råkat välja föryngringsmodell = "Database" istället för "Simulation". "Database" innebär att en ungskogsyta hämtas från Hugins ungskogsdatabas och att slumpen spelar stor roll vilken typ av föryngring man får. För att kunna välja "Database" måste du nu aktivt ange i kontrolltabellen Treatment Model att denna modell ska väljas (parameter "Allow Database Regeneration Model" måste sättas till True).
 
Lite då och då har användare av misstag råkat välja föryngringsmodell = "Database" istället för "Simulation". "Database" innebär att en ungskogsyta hämtas från Hugins ungskogsdatabas och att slumpen spelar stor roll vilken typ av föryngring man får. För att kunna välja "Database" måste du nu aktivt ange i kontrolltabellen Treatment Model att denna modell ska väljas (parameter "Allow Database Regeneration Model" måste sättas till True).
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
 
====Inläggning av egna bilder i PlanEval====
 
====Inläggning av egna bilder i PlanEval====
 
Du kan nu koppla egna bilder till alternativ i PlanEval. Värt att notera är att PlanEval kan användas helt fristående från Heureka, och beslutsproblemet som analyseras behöver inte ens ha med skog att göra.  
 
Du kan nu koppla egna bilder till alternativ i PlanEval. Värt att notera är att PlanEval kan användas helt fristående från Heureka, och beslutsproblemet som analyseras behöver inte ens ha med skog att göra.  
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 183: Line 171:
 
====Ett värde i en kontrolltabell kan tillämpas i alla kontrollkategorier med ett musklick====
 
====Ett värde i en kontrolltabell kan tillämpas i alla kontrollkategorier med ett musklick====
 
Om man har många kontrollkategorier och genomgående vill ändra värdet på en viss parameter (i en tabell som finns i andra kontrollkategorier), kan man högerklicka på parametern och välja "Tillämpa på alla kontrollkategorier".  
 
Om man har många kontrollkategorier och genomgående vill ändra värdet på en viss parameter (i en tabell som finns i andra kontrollkategorier), kan man högerklicka på parametern och välja "Tillämpa på alla kontrollkategorier".  
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
 
<startFeed />
 
  
 
==Buggfixar==
 
==Buggfixar==
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
 
<endFeed />
 
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
 
====Buggfix: Snabbare nuvärdesberäkning i BeståndsVis====
 
====Buggfix: Snabbare nuvärdesberäkning i BeståndsVis====
 
Nuvärdesberäkningen i BeståndsVis går nu mycket snabbare än tidigare. Felet var att fler slutavverkningsperioder än vad som angetts i kontrolltabellen Treatment Program Generator testades. Felet gällde bara BeståndsVis och nu åtgärdat.  
 
Nuvärdesberäkningen i BeståndsVis går nu mycket snabbare än tidigare. Felet var att fler slutavverkningsperioder än vad som angetts i kontrolltabellen Treatment Program Generator testades. Felet gällde bara BeståndsVis och nu åtgärdat.  
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 201: Line 185:
 
====Buggfix: Uppdatering av ingående tillstånd och skogsdomäntillhörighet efter ändring av inventeringsår när man använder Riksskogstaxeringens provytor som indata====
 
====Buggfix: Uppdatering av ingående tillstånd och skogsdomäntillhörighet efter ändring av inventeringsår när man använder Riksskogstaxeringens provytor som indata====
 
Ett fel har rättats som gjorde att om du använde Rikstaxdata och valde till flera bestånd genom att ändra vilka inventeringsår som skulle ingå i en analys, så beräknades inte ingående tillstånd automatiskt varmed de nytillkomna bestånden inte hamnade i rätt skogsdomäner. Felet är nu åtgärdat.
 
Ett fel har rättats som gjorde att om du använde Rikstaxdata och valde till flera bestånd genom att ändra vilka inventeringsår som skulle ingå i en analys, så beräknades inte ingående tillstånd automatiskt varmed de nytillkomna bestånden inte hamnade i rätt skogsdomäner. Felet är nu åtgärdat.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
 
<startFeed />
 
<startFeed />
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
====Buggfix: Fel i apteringsmodell====
 
====Buggfix: Fel i apteringsmodell====
 
Ett fel har hittats och åtgärdats i apteringsmodellen. Felet har lett till att timmerandelen för avverkad träd har underskattats, särskilt för träd mindre än 20 cm. Läs mer om felet och dess möjliga effekter i pdf-dokumentet nedan. Felet är nu åtgärdat.
 
Ett fel har hittats och åtgärdats i apteringsmodellen. Felet har lett till att timmerandelen för avverkad träd har underskattats, särskilt för träd mindre än 20 cm. Läs mer om felet och dess möjliga effekter i pdf-dokumentet nedan. Felet är nu åtgärdat.
Line 213: Line 197:
 
====Buggfix: Fel i aptering om längdkorrektionsuppgifter saknades och typen av längdkorrektion var satt till procentuell====
 
====Buggfix: Fel i aptering om längdkorrektionsuppgifter saknades och typen av längdkorrektion var satt till procentuell====
 
Om man hade valt längdkorrektionstyp = Procentuell för en prislista men inte hade matat in någon rad med längdkorrektionsuppgifter blev timmerpriserna 0, och inget timmer föll ut. Detta är nu åtgärdat.
 
Om man hade valt längdkorrektionstyp = Procentuell för en prislista men inte hade matat in någon rad med längdkorrektionsuppgifter blev timmerpriserna 0, och inget timmer föll ut. Detta är nu åtgärdat.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 219: Line 203:
 
====Buggfix: Gick inte att klistra in trädliste-data från Excel i version 2.0====
 
====Buggfix: Gick inte att klistra in trädliste-data från Excel i version 2.0====
 
I version 2.0 infördes två nya kolumner i trädliste-tabellen som visas när man matar in data för enskilda bestånd via funktionen Mata in data manuellt. Detta gjorde det dock omöjligt att klistra in trädlistor från t ex Excel. Felet är nu åtgärdat.
 
I version 2.0 infördes två nya kolumner i trädliste-tabellen som visas när man matar in data för enskilda bestånd via funktionen Mata in data manuellt. Detta gjorde det dock omöjligt att klistra in trädlistor från t ex Excel. Felet är nu åtgärdat.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 225: Line 209:
 
====Buggfix: Kommatecken i skogsdomän-namn gav fel====
 
====Buggfix: Kommatecken i skogsdomän-namn gav fel====
 
Kommatecken i skogsdomän gjorde att skogsdomänindelningen inte fungerade. Detta är nu åtgärdat.
 
Kommatecken i skogsdomän gjorde att skogsdomänindelningen inte fungerade. Detta är nu åtgärdat.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />
  
Line 231: Line 215:
 
====Buggfix: Import av åtgärdsförslag med år angivet som decimaltal fungerade inte====
 
====Buggfix: Import av åtgärdsförslag med år angivet som decimaltal fungerade inte====
 
Årtal i ett åtgärdsförslag som hade angivits som t ex år 7.5, sattes till 0. Detta är nu åtgärdat.
 
Årtal i ett åtgärdsförslag som hade angivits som t ex år 7.5, sattes till 0. Detta är nu åtgärdat.
<feedDate>2014-10-10</feedDate>
+
<feedDate>2014-10-13</feedDate>
 
<endFeed />
 
<endFeed />

Revision as of 10:33, 14 October 2014

Version 2.1.0.0

2014-10-13


Sammanfattning

  • Version 2.1 innehåller en mängd nya funktioner:
    • Simuleringsresultat kan sparas i BeståndsVis.
    • Simulering av stormfällningar i RegVis.
    • Beräkning av förekomst av roröta (enkel funktion som bara skattar antalet granar med rotröta).
    • Heurekas länskod (Riksskogstaxeringens "dlanskod") beräknas automatiskt när du importerar beståndsregister som innehåller beståndskoordinater eller importerar en skogskarta. Definition:CountyCode är således inte obligatorisk om du har angett koordinater i registret. Har du angett länskod används dock den.
    • Ett allvarligt fel i apteringsmodellen har hittats och åtgärdats. Buggen medförde att timmerandelen underskattades.

Automatisk uppdatering av program installerade med MSI

Heurekas programvaror kan installeras antingen som ClickOnce eller som "vanliga" progam (MSI). ClickOnce innebär att programmen installeras under användarens profil och har fördelarna att nya versioner installeras autmatiskt, och att installationen inte kräver administratörsrättigheter på en dator. I vissa IT-miljöer kan dock inte ClickOnce installeras (t ex Citrix) och därför finns det även möjlighet att installera programmen som en vanlig installation (MSI). Nackdelen med Heurekas MSI-versioner har varit att användaren inte har fått tillgång till autmatiska uppgraderingar. Denna funktionalitet har nu lagts till. Vi rekommenderar från och med nu MSI som förstahandsval vid installation av Heureka. En fördel med MSI-varianten är att den installeras som ett paket där alla applikationer (utom HabitatPrognosis) kan installeras samtidigt om man så vill. Man behöver alltså inte installera varje applikation separat vilket man måste med ClickOnce.

Betaversioner kommer även fortsättningsvis bara att vara tillgängliga via ClickOnce. Man kan dock ha både ClickOnce och MSI installerade samtidigt. Om har installerat via MSI men vill prova en betaversion kan du således installera betaversionen via ClickOnce utan att avinstallera befintliga verisoner.

Förvald tillväxtmodell ändrad tillbaka till Elfving ytvis modell

I version 2.0 ändrades den förvalda tillväxtfunktionen till Björn Elfvings trädvisa modell för att den gav bidrog till en något jämnare övergång från ungskog till äldre skog. Det upptäcktes dock att funktionen var känslig för vissa typer av bestånd, och kunde kraftigt överskatta eller underskatta tillväxten. Den ytvisa funktionen är mer robust, och övergången mellan ungskog och äldre skog fungerar tämligen bra med de övriga åtgärder som infördes i version 2.0.
Här kan du läsa om åtgärderna i version 2.0:
Releasenyheter version 2.0

RegVis och PlanVis

RegVis vässat inför SKA15

RegVis har förbättrats och utökats med ny funktionalitet för de kommande SKA-analyserna (Skogliga konsekvensanalyser).

Åtgärdsarealer i RegVis

Allokeringen av föryngringar, röjningar och gallringar är omgjord så att erhållna arealer och volymer varierar mindre mellan olika simuleringar, och ligger närmare angivna eller beräknade målarealer och målvolymer.

Simulering av stormfällningar i RegVis

Stormscenarier kan importeras i RegVis och tas med i en simulering. En storm beskrivs med en viss stormstyrka och beror på en viss fragementering av skogslandskapet. Denna funktionalitet har tagits fram på uppdrag av Skogsstyrelsen för att användas i projektet Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15) där RegVis kommer att användas för att utföra beräkningarna denna höst. Stormmodellen baseras på enskilda träds vindkänslighet som en funktion av trädhöjd, diameter och trädslag. I de perioder som stormar simuleras, beräknas för varje provyta en sannolikhet för att ett visst bestånd stormskadas. Modellen är kalibrerad mot tidigare stormar så den modellberäknade omfattningen av stormskador ska överensstämma med den uppmätta, för en givet stormstyrka i ett visst län. Modellen är inte spatial, dvs tar inte direkt hänsyn till den rumsliga fördelningen av t ex hyggeskanter, men inkluderar fragmenteringsgrad och genomsnittlig beståndsstorlek på länsnivå.

Simulering av stormfällningar i RegVis

Stormscenarier kan importeras i RegVis och tas med i en simulering. En storm beskrivs med en viss stormstyrka och beror på en viss fragementering av skogslandskapet. Denna funktionalitet har tagits fram på uppdrag av Skogsstyrelsen för att användas i projektet Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15) där RegVis kommer att användas för att utföra beräkningarna denna höst. Stormmodellen baseras på enskilda träds vindkänslighet som en funktion av trädhöjd, diameter och trädslag. I de perioder som stormar simuleras, beräknas för varje provyta en sannolikhet för att ett visst bestånd stormskadas. Modellen är kalibrerad mot tidigare stormar så den modellberäknade omfattningen av stormskador ska överensstämma med den uppmätta, för en givet stormstyrka i ett visst län. Modellen är inte spatial, dvs tar inte direkt hänsyn till den rumsliga fördelningen av t ex hyggeskanter, men inkluderar fragmenteringsgrad och genomsnittlig beståndsstorlek på länsnivå.

Ädellövskog återföryngras med ädellöv i RegVis

I RegVis föryngras ädelövskogsbestånd samt bokbestånd per automatik med samma trädslag efter en eventuell slutavverkning.

Eller-villkor i rapporter

Du kan nu använda "Eller"-villkor i rapporter. Ett praktiskt exempel på användning är om du vill summera arealen generell hänsyn och helt avsatta bestånd (t ex NO-klassade bestånd). Tidigare var man tvungen att göra två olika rapporter för detta.

ReportOrCondition.png

Läs mer i Heurekas hjälpdokumentation

Eller-villkor i skogsdomäner

Du kan nu använda "Eller"-villkor då du definerar en skogsdomän.

ForestDomainExample BiodiverstiyConditions.png

Läs mer i Heurekas hjälpdokumentation

Utökad funktionalitet för optimering av habitat i PlanVis

Förenklade varianter av habitatmodellerna kan nu läggas in som optimeringsmodeller i PlanVis. Detta innebär att man i princip kan ange en målareal för ett visst habitat i varje tidsperiod och låta modellen föreslå bästa sättet att uppnå den. Därefter kan den vanliga habitatmodellen (dvs ArcGIS-applikationen HabitatPrognosis) köras för utvärdering. Utveckling är dock planerad för att direkt kunna visa beräknade habitat, även i kartor, som en del av rapportbyggaren utan att behöva använda HabitatPrognosis.

Funktionen är i dagsläget främst avsedd för forskningsändamål och ställer stora krav på användaren när det gäller optimeringskunskaper. Färdiga optimeringsmodeller planeras dock göras tillgängliga för nedladdning någon gång framöver.

Optimeringsinställningar sparas

Optimeringssintällningar (val av stoppkriterier och heltalsavrundning) sparas nu i PlanVis-projektet. Valet av lösare sparas inte eftersom mottagaren av ett exporterat projekt inte nödvändigtvis har tillgång till samma lösare som sändaren använde.

BeståndsVis

Stocknota och provaptering

I BeståndsVis finns en ny funktion för att få ut en stocknota för en viss avverkningsåtgärd. Du hittar funktionen i knappraden bredvid prislistan, samt under Visa-menyn. På engelska heter funktionen Viwe Log Tally, och på svenska Visa StockNota.
Läs mer i hjälpdokumentation: Använda funktionen Stocknota

Egen dialogruta för förädlingseffekt i BeståndsVis

När man simulerar en föryngring i BeståndsVis, och planterar med förädlat material, kan man mata in de inställningar för förädlingseffekter som behövs i dialogrutan. Tidigare måste man ange detta i kontrolltabellen Treatment Model, som är designad för PlanVis och RegVis.

Spara simuleringsresultat i BeståndsVis

Som ett valbart alternativ kan du nu ansluta en resultatdatabas även i BeståndsVis, och spara ett skötselprogram. Du kan sedan välja ett sparat skötselprogram och låta systemet återskapa det. Till skillnad från RegVis och PlanVis är det inte obligatoriskt att ansluta en resultatdatabas.

Senast öppnade beståndet sparas

När man öppnar ett projekt i BeståndsVis öppnas nu automatiskt det bestånd som var valt när man senast stängde projektet.

Gallring och röjning

Ändring av gallringsspecifikation

Du kan nu inkludera flera trädslag i en gallringsgrupp. Detta görs i kontrolltabellen Treatment Model under Thinning Configuration och tillämpas då du har valt Thinning Model = LOEriksson eller Hugin, modellen "HuginOld" fungerar som förut. Tidigare har varje trädslag tilldelats en egen gallringsinstruktion, men nu kan alltså flera trädslag läggas in i samma grupp. Dessutom placeras alla trädslag som specifika instruktioner ej har angetts för i samma grupp. Detta innebär att gallringars utförande per default kommer att styras mer av trädens storlek än av trädslagsfördelningen.

Ändring av röjningsspecifikation

På samma sätt som för gallring (se ovan) kan flera trädslag inkluderas i samma röjningsgrupp. Detta görs i kontrolltabellen Treatment Model under Cleaning Configuration.

Övriga ändringar

Beräkning av förväntad rotröteförekomst

En modell för beräkning av förväntat antal granar med rotröta finns nu inlagd (Thor m fl 2005, se nedan). Resultaten som beräknas finns i resultatgruppen Mortality Data. Det som beräknas är antalet träd som förväntas ha rotröta ("Root Rot Stems") samt grundyta ("Rot Root Potential Basal Area") och volym ("Rot Root Potential Volume") för dessa träd. Grundytan och volymen avser hela träden, inte bara de rötskadade delarna. För närvarande görs inga beräkningar av eventuella intäktsförluster som orsakas av rotröta.
Modell: Thor, M., Ståhl, G. & Stenlid, J., 2005

Bonitet ny resultatvariabel

Förutom ståndortsindex redovisas nu också bonitet, beräknad enligt Hägglund & Lundmark (1987, Bonitering del 2), se även ovan angående utökad redovisning av ingående tillstånd.

CountyCode, ClimateCode och DistanceToCoast behöver inte anges om koordinater finns vid import av beståndsregister och Indelningspaket-data

Skogsdatabasen innehåller nu GIS-skikt med Riksskogstaxeringens länskoder ("dlanskod"), klimatzoner och avstånd till kust. Systemet använder dessa för att bestämma värdet på CountyCode, ClimateCode och DisanceToCoast, om dessa inte har angivits givet att koordinater har angivits i beståndsregisterfilen (StandData.csv), i Indelningspaketet eller mallen för trädlist-import.

Svårare att "välja fel" beräkningsmodell för föryngring

Lite då och då har användare av misstag råkat välja föryngringsmodell = "Database" istället för "Simulation". "Database" innebär att en ungskogsyta hämtas från Hugins ungskogsdatabas och att slumpen spelar stor roll vilken typ av föryngring man får. För att kunna välja "Database" måste du nu aktivt ange i kontrolltabellen Treatment Model att denna modell ska väljas (parameter "Allow Database Regeneration Model" måste sättas till True).

Inläggning av egna bilder i PlanEval

Du kan nu koppla egna bilder till alternativ i PlanEval. Värt att notera är att PlanEval kan användas helt fristående från Heureka, och beslutsproblemet som analyseras behöver inte ens ha med skog att göra.

Ett värde i en kontrolltabell kan tillämpas i alla kontrollkategorier med ett musklick

Om man har många kontrollkategorier och genomgående vill ändra värdet på en viss parameter (i en tabell som finns i andra kontrollkategorier), kan man högerklicka på parametern och välja "Tillämpa på alla kontrollkategorier".

Buggfixar

Buggfix: Snabbare nuvärdesberäkning i BeståndsVis

Nuvärdesberäkningen i BeståndsVis går nu mycket snabbare än tidigare. Felet var att fler slutavverkningsperioder än vad som angetts i kontrolltabellen Treatment Program Generator testades. Felet gällde bara BeståndsVis och nu åtgärdat.

Buggfix: Uppdatering av ingående tillstånd och skogsdomäntillhörighet efter ändring av inventeringsår när man använder Riksskogstaxeringens provytor som indata

Ett fel har rättats som gjorde att om du använde Rikstaxdata och valde till flera bestånd genom att ändra vilka inventeringsår som skulle ingå i en analys, så beräknades inte ingående tillstånd automatiskt varmed de nytillkomna bestånden inte hamnade i rätt skogsdomäner. Felet är nu åtgärdat.

Buggfix: Fel i apteringsmodell

Ett fel har hittats och åtgärdats i apteringsmodellen. Felet har lett till att timmerandelen för avverkad träd har underskattats, särskilt för träd mindre än 20 cm. Läs mer om felet och dess möjliga effekter i pdf-dokumentet nedan. Felet är nu åtgärdat.
Fel i apteringsmodell.pdf

Buggfix: Fel i aptering om längdkorrektionsuppgifter saknades och typen av längdkorrektion var satt till procentuell

Om man hade valt längdkorrektionstyp = Procentuell för en prislista men inte hade matat in någon rad med längdkorrektionsuppgifter blev timmerpriserna 0, och inget timmer föll ut. Detta är nu åtgärdat.

Buggfix: Gick inte att klistra in trädliste-data från Excel i version 2.0

I version 2.0 infördes två nya kolumner i trädliste-tabellen som visas när man matar in data för enskilda bestånd via funktionen Mata in data manuellt. Detta gjorde det dock omöjligt att klistra in trädlistor från t ex Excel. Felet är nu åtgärdat.

Buggfix: Kommatecken i skogsdomän-namn gav fel

Kommatecken i skogsdomän gjorde att skogsdomänindelningen inte fungerade. Detta är nu åtgärdat.

Buggfix: Import av åtgärdsförslag med år angivet som decimaltal fungerade inte

Årtal i ett åtgärdsförslag som hade angivits som t ex år 7.5, sattes till 0. Detta är nu åtgärdat.