Difference between revisions of "Carbon sequestration"
(Started an english version of Carbon sequestration.) |
|||
| Line 4: | Line 4: | ||
Heureka enables quantifying carbon pools in living and dead trees as well as soil, for each projection timestep (Figure 1). Ground layer carbon is not considered in Heureka at present. Changes in carbon stock over time depend on harvesting followed by extraction, emission via decomposition and capturing via photosynthesis/growth. | Heureka enables quantifying carbon pools in living and dead trees as well as soil, for each projection timestep (Figure 1). Ground layer carbon is not considered in Heureka at present. Changes in carbon stock over time depend on harvesting followed by extraction, emission via decomposition and capturing via photosynthesis/growth. | ||
| − | + | '''(1)''' Carbon stock in the above ground '''tree layer''' is calculated using single-tree biomass functions. In mature stands both <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> and <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref> are available for usage in Heureka, whereas <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref> is used for young stands. Conversion factors from biomass (dry matter) to carbon (percent of dry matter) are then used to estimate the carbon stock<ref name = "Skogsstyrelsen2000">{{:Bibliografi:Skogsstyrelsen2000}}</ref>. | |
| − | |||
| − | '''(1)''' | ||
{| {{table}} | {| {{table}} | ||
| − | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|''' | + | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|'''Tree part''' |
| − | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|''' | + | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|'''Spruce''' |
| − | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|''' | + | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|'''Pine''' |
| − | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|''' | + | | align="left" style="background:#f0f0f0;"|'''Birch''' |
|- | |- | ||
| − | | ''' | + | | '''Stem'''||48,0||48,8||49,0 |
|- | |- | ||
| − | | ''' | + | | '''Branch'''||50,8||51,2||49,0 |
|- | |- | ||
| − | | ''' | + | | '''Needles/leaves'''||48,6||51,2||49,0 |
|- | |- | ||
| | | | ||
|} | |} | ||
| + | |||
| + | To be translated: | ||
För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen. | För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen. | ||
Revision as of 16:39, 2 August 2022
Heureka enables quantifying carbon pools in living and dead trees as well as soil, for each projection timestep (Figure 1). Ground layer carbon is not considered in Heureka at present. Changes in carbon stock over time depend on harvesting followed by extraction, emission via decomposition and capturing via photosynthesis/growth.
(1) Carbon stock in the above ground tree layer is calculated using single-tree biomass functions. In mature stands both [1] and [2] are available for usage in Heureka, whereas [3] is used for young stands. Conversion factors from biomass (dry matter) to carbon (percent of dry matter) are then used to estimate the carbon stock[4].
| Tree part | Spruce | Pine | Birch |
| Stem | 48,0 | 48,8 | 49,0 |
| Branch | 50,8 | 51,2 | 49,0 |
| Needles/leaves | 48,6 | 51,2 | 49,0 |
To be translated:
För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([1]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
(2) Kolförekomst i död ved beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (e-kt) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: Category:Dead Wood
(3) Kol i marken baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa. Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med [5]. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.
- ↑ Marklund, Lars Gunnar (1988). Biomass functions pine, spruce and birch in Sweden. Report 45. Department of Forest Survey. Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN 91-576-3524-2
- ↑ Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59
- ↑ Claesson, S., Sahlén, K. & Lundmark, T. 2001. Functions for biomass estimation of young Pinus sylvestris , Picea abies and Betula spp. from stands in northern Sweden with high stand densities. Scandinavian Journal of Forest Research 16: 138-146.
- ↑ Skogsstyrelsen, 2000. Skogliga Konsekvensanalyser 1999. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport 2, s. 67.
- ↑ Petersson, H. & Ståhl, G. 2006. Functions for below-ground biomass of Pinus sylvestris, Picea abies, Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 21(Suppl 7): 84-93.