Difference between revisions of "Carbon sequestration/sv"

From Heureka Wiki
Carbon sequestration/sv
Jump to: navigation, search
(Redirected page to Kolanalyser)
 
 
Line 1: Line 1:
#REDIRECT [[Kolanalyser]]
+
{{Languages|Carbon sequestration}}
 +
[[Category:Model]]
 +
{{DISPLAYTITLE:Kolanalyser}}
 +
Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt. 
 +
 
 +
'''(1)''' För beräkning av kolförrådet i '''trädkiktets''' ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen <ref name = "Marklund1988">{{:Bibliografi:Marklund1988}}</ref> eller <ref name = "Petersson1999">{{:Bibliografi:Petersson1999}}</ref>, beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används <ref name = "ClaessonEtAl2001">{{:Bibliografi:ClaessonEtAl2001}}</ref>. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets  och björkens veddensiteter ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
 +
 
 +
'''(2)''' Kolförekomst i [[:Category:Dead Wood|'''död ved''']] beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (''e''<sup>-''kt''</sup>) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: [[:Category:Dead Wood]]
 +
 
 +
'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa.
 +
Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med <ref name ="PeterssonStahl2006">{{:Bibliografi:PeterssonStahl2006}}</ref>. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
 +
 
 +
Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.
 +
 
 +
 
 +
{|
 +
|[[Image:CarbonBalance_sv.png|700px|thumb|left|Figur 1]]
 +
|}
 +
<!--
 +
<ref name="Petersson1999">Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 </ref>
 +
-->
 +
 
 +
<references />

Latest revision as of 10:11, 28 May 2020

Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.

(1) För beräkning av kolförrådet i trädkiktets ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används antingen [1] eller [2], beroende på vilken modell som användaren har valt. För ungskog används [3]. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([1]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.

(2) Kolförekomst i död ved beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (e-kt) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren. Läs mer om hantering av död ved här: Category:Dead Wood

(3) Kol i marken baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa. Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen, inklusive toppdelen av stammen, förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med [4]. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rotförna från finrötter (< 2mm) beräknas internt i modellen med redovisas inte som resutlatvariabel i Heureka (TODO: INKLUDERA REFERENS TILL FÖRNAMODELLEN!). Beräkningen görs med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.

Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.


Figur 1
  1. Marklund, Lars Gunnar (1988). Biomass functions pine, spruce and birch in Sweden. Report 45. Department of Forest Survey. Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN 91-576-3524-2
  2. Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59
  3. Claesson, S., Sahlén, K. & Lundmark, T. 2001. Functions for biomass estimation of young Pinus sylvestris , Picea abies and Betula spp. from stands in northern Sweden with high stand densities. Scandinavian Journal of Forest Research 16: 138-146.
  4. Petersson, H. & Ståhl, G. 2006. Functions for below-ground biomass of Pinus sylvestris, Picea abies, Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 21(Suppl 7): 84-93.