Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"

From Heureka Wiki
Jump to navigation Jump to search
Line 709: Line 709:
 
Bestånd med mer än två skikt eller glidande övergångar dem emellan inventeras ändå som enskiktat ("Plot type" 1). I t.ex. flerskiktade blädningsskogar kan det vara bra att påminnas om möjligheten till klavning med skänklarna ihop, plantor som kan förväntas ge gagnvirke erhåller då diametern 0 mm i brösthöjd.
 
Bestånd med mer än två skikt eller glidande övergångar dem emellan inventeras ändå som enskiktat ("Plot type" 1). I t.ex. flerskiktade blädningsskogar kan det vara bra att påminnas om möjligheten till klavning med skänklarna ihop, plantor som kan förväntas ge gagnvirke erhåller då diametern 0 mm i brösthöjd.
 
===''Provträdsurvalet''===
 
===''Provträdsurvalet''===
Precis som preliminär inventeringsmetod och provyteradie anges på rummet så görs detsamma för provträdsurvalets styrparameter "P2", i formuläret enligt tabell 1. Uppgifterna som anges i "Sample design" baseras på beståndsregistret. Om registret innehåller större fel kan inventeraren måsta ändra preliminär metod och radie till något lämpligare.* Det gäller även för P2:an, som på rummet valts för att man i fält ska erhålla ett lämpligt antal provträd per provyta. I praktiken erhålls ofta ett varierande antal provträd då urvalet sker slumpmässigt, med hjälp av datasamlarens slumptalsgenerator och proportionellt mot klavträdets grundyta, men i medeltal för alla ytor i ett inventerat bestånd bör det stämma hyfsat. I tabell 11 exemplifieras P2-värden vid olika provyteradier och grundytor som i genomsnitt ger upphov till 1.5 provträd per provyta. Dessutom förutsätts att exemplets bestånd har normal diameterspridning. Skulle spridningen vara större borde P2-värdet ökas något, om alla träd i beståndet å andra sidan har nästan samma diameter så kan värdet minskas (halveras). Ryckt ut sitt sammanhang, det finns nämligen även P1- och P3-värden som styr provträdsurvalet, är siffrorna ev. svårtolkade. Sambandet mellan P2 och antalet provträd/yta är ehuru linjärt, d.v.s. givet ett visst skogstillstånd och halvering av P2-värdet så erhålls i exemplet endast 0.75 provträd/yta.
+
Precis som preliminär inventeringsmetod och preliminära provyteradier sätts i förväg så görs detsamma för provträdsurvalets styrparameter "P2", i formuläret enligt tabell 1. Uppgifterna som anges i "Sample design" baseras på beståndsregistret. Om registret innehåller större fel kan inventeraren måsta ändra preliminär metod och radie till något lämpligare.* Det gäller även för P2:an, som på rummet valts för att man i fält ska erhålla ett lämpligt antal provträd per provyta. I praktiken erhålls ofta ett varierande antal provträd då urvalet sker slumpmässigt, med hjälp av datasamlarens slumptalsgenerator och proportionellt mot klavträdets grundyta, men i medeltal för alla ytor i ett inventerat bestånd bör det stämma hyfsat. I tabell 11 exemplifieras P2-värden vid olika provyteradier och grundytor som i genomsnitt ger upphov till 1.5 provträd per provyta. Dessutom förutsätts att exemplets bestånd har normal diameterspridning. Skulle spridningen vara större borde P2-värdet ökas något, om alla träd i beståndet å andra sidan har nästan samma diameter så kan värdet minskas (halveras). Ryckt ut sitt sammanhang, det finns nämligen även P1- och P3-värden som styr provträdsurvalet, är siffrorna ev. svårtolkade. Sambandet mellan P2 och antalet provträd/yta är ehuru linjärt, d.v.s. givet ett visst skogstillstånd och halvering av P2-värdet så erhålls i exemplet endast 0.75 provträd/yta.
 
{| border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"
 
{| border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"
 
|+ align="top" align="left" |'''Tabell 11. P2-värden, exempel'''
 
|+ align="top" align="left" |'''Tabell 11. P2-värden, exempel'''

Revision as of 13:46, 22 June 2009