Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 790: | Line 790: | ||
* Vatten | * Vatten | ||
* Annan mark | * Annan mark | ||
| − | I sistnämnda restpost hamnar t.ex. vägar och kraftledningsgator. Formellt skyddade områden (t.ex. naturreservat) får vid förestående inventering även inräknas här. | + | I sistnämnda "restpost" hamnar t.ex. vägar och kraftledningsgator. Formellt skyddade områden (t.ex. naturreservat) får vid förestående inventering även inräknas här. |
Impediment som är figurlagda, avgränsade på karta, kan relativt enkelt behandlas. De tillhör inte beståndet, även om de är helt och hållet inneslutna, och i beståndsarealen är de borträknade. Därför läggs inga provytor ut ifall provytecentrum hamnar på figurlagt impediment. Om en provyta hamnar nära och ytan delvis inkluderar figurlagt impediment tillämpas spegling. | Impediment som är figurlagda, avgränsade på karta, kan relativt enkelt behandlas. De tillhör inte beståndet, även om de är helt och hållet inneslutna, och i beståndsarealen är de borträknade. Därför läggs inga provytor ut ifall provytecentrum hamnar på figurlagt impediment. Om en provyta hamnar nära och ytan delvis inkluderar figurlagt impediment tillämpas spegling. | ||
Ej figurlagda ("insprängda") impediment är lite krångligare. Inventeraren har till uppgift att skatta denna andelen impediment på provytan. Stödmätningar och skalenliga skisser på millimeterpapper för att sedan räkna rutor kan vara ett bra stöd. Men detta är endast aktuellt om impedimentet har en total (även utanför ytan) areal större än 200 m<sup>2</sup>. För att inte fastna i arealskattning av långsmala figurer bör sådana dessutom ha en minsta bredd om 4 m. Man har kunnat konstatera att impedimentsandelen ofta överskattas, med allvarliga konsekvenser i de fortsatta analyserna (särskilt i de fall den representativa arealen varit stor). Det kan bero på svårigheten att bortse från de mindre, ej figurlagda impedimenten. T.ex. block, sumphål, stigar och mindre vägar är inte impediment utan anses vara naturligt förekommande i den produktiva skogsmarken. Vid ståndortsbonitering behandlas sådana objekt dock lite annorlunda men låt dig inte luras av detta. Som sagt, vid inventeringen sker klavning och höjdmätning endast av träd som står på produktiv skogsmark. Genom att beakta fröets groningspunkt är detta tillämpbart även för den liggande, döda veden. | Ej figurlagda ("insprängda") impediment är lite krångligare. Inventeraren har till uppgift att skatta denna andelen impediment på provytan. Stödmätningar och skalenliga skisser på millimeterpapper för att sedan räkna rutor kan vara ett bra stöd. Men detta är endast aktuellt om impedimentet har en total (även utanför ytan) areal större än 200 m<sup>2</sup>. För att inte fastna i arealskattning av långsmala figurer bör sådana dessutom ha en minsta bredd om 4 m. Man har kunnat konstatera att impedimentsandelen ofta överskattas, med allvarliga konsekvenser i de fortsatta analyserna (särskilt i de fall den representativa arealen varit stor). Det kan bero på svårigheten att bortse från de mindre, ej figurlagda impedimenten. T.ex. block, sumphål, stigar och mindre vägar är inte impediment utan anses vara naturligt förekommande i den produktiva skogsmarken. Vid ståndortsbonitering behandlas sådana objekt dock lite annorlunda men låt dig inte luras av detta. Som sagt, vid inventeringen sker klavning och höjdmätning endast av träd som står på produktiv skogsmark. Genom att beakta fröets groningspunkt är detta tillämpbart även för den liggande, döda veden. | ||