Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"

From Heureka Wiki
Jump to navigation Jump to search
Line 793: Line 793:
  
 
Ej figurlagda ("insprängda") impediment är lite krångligare. Inventeraren har till uppgift att skatta denna andelen impediment på provytan. Stödmätningar och skalenliga skisser på millimeterpapper för att sedan räkna rutor kan vara ett bra stöd. Men detta är endast aktuellt om impedimentet har en total (även utanför ytan) areal större än 200 m<sup>2</sup>. För att inte fastna i arealskattning av långsmala figurer bör sådana dessutom ha en minsta bredd om 4 m. Man har kunnat konstatera att impedimentsandelen ofta överskattas, med allvarliga konsekvenser i de fortsatta analyserna (särskilt i de fall den representativa arealen varit stor). Det kan bero på svårigheten att bortse från de mindre, ej figurlagda impedimenten. T.ex. block, sumphål, stigar och mindre vägar är inte impediment utan anses vara naturligt förekommande i den produktiva skogsmarken. Vid ståndortsbonitering behandlas sådana objekt dock lite annorlunda men låt dig inte luras av detta. Som sagt, vid inventeringen sker klavning och höjdmätning endast av träd som står på produktiv skogsmark. Genom att beakta fröets groningspunkt är detta tillämpbart även för den liggande, döda veden.
 
Ej figurlagda ("insprängda") impediment är lite krångligare. Inventeraren har till uppgift att skatta denna andelen impediment på provytan. Stödmätningar och skalenliga skisser på millimeterpapper för att sedan räkna rutor kan vara ett bra stöd. Men detta är endast aktuellt om impedimentet har en total (även utanför ytan) areal större än 200 m<sup>2</sup>. För att inte fastna i arealskattning av långsmala figurer bör sådana dessutom ha en minsta bredd om 4 m. Man har kunnat konstatera att impedimentsandelen ofta överskattas, med allvarliga konsekvenser i de fortsatta analyserna (särskilt i de fall den representativa arealen varit stor). Det kan bero på svårigheten att bortse från de mindre, ej figurlagda impedimenten. T.ex. block, sumphål, stigar och mindre vägar är inte impediment utan anses vara naturligt förekommande i den produktiva skogsmarken. Vid ståndortsbonitering behandlas sådana objekt dock lite annorlunda men låt dig inte luras av detta. Som sagt, vid inventeringen sker klavning och höjdmätning endast av träd som står på produktiv skogsmark. Genom att beakta fröets groningspunkt är detta tillämpbart även för den liggande, döda veden.
 +
 +
[[Category:Ivent]]

Revision as of 10:37, 29 October 2009