Difference between revisions of "Kolanalyser"
| Line 8: | Line 8: | ||
'''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa. | '''(3)''' Kol i '''marken''' baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa. | ||
| − | Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa | + | Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, men inte stamdelen som förs till död-ved poolen. För biomassaberäkningar av träddelar ovan jord används (Petersson 1999), och stubbar och rötter ned till 2mm med [http://www.informaworld.com/smpp/section?content=a741634260&fulltext=713240928 (Petersson & Ståhl, 2006)]. |
Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner. | Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner. | ||
| Line 17: | Line 17: | ||
|} | |} | ||
| − | < | + | <!-- |
| − | Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 | + | <references> |
| − | < / | + | <ref name="Petersson1999">Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 </ref> |
| + | </references> | ||
| + | --> | ||
Revision as of 12:05, 21 May 2012
Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.
(1) För beräkning av kolförrådet i trädkiktets ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används (Petersson 1999) och för ungskog används (Claesson, Sahlén & Lundmark T, 2001)). Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
(2) Kolförekomst i död ved beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (e-kt) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.
(3) Kol i marken baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa. Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, men inte stamdelen som förs till död-ved poolen. För biomassaberäkningar av träddelar ovan jord används (Petersson 1999), och stubbar och rötter ned till 2mm med (Petersson & Ståhl, 2006).
Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.
