Kolanalyser
Heureka kan beräkna hur mycket kol som finns i trädskikt, döda träd och i marken vid varje prognostidpunkt (figur 1). Kol i markvegetationen hanteras inte. Förändringen av kolförrådet under en tidsperiod beror på bortförsel genom avverkning, emission genom nedbrytning, samt upptag genom tillväxt.
(1) För beräkning av kolförrådet i trädkiktets ovanjordsdelar används biomassafunktioner för enskilda träd. För äldre skog används Petersson (1999)Petersson, Hans (1999). Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige. Umeå: Fakulteten för skogsvetenskap > Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 59 och för ungskog används Claesson m fl 2001 Claesson, S., Sahlén, K. & Lundmark, T. 2001. Functions for biomass estimation of young Pinus sylvestris , Picea abies and Betula spp. from stands in northern Sweden with high stand densities. Scandinavian Journal of Forest Research 16: 138-146.. Utifrån beräknad mängd biomassa används konverteringsfaktor (ca 0.5 kg C per kg torrsubstans). Funktioner finns för tall, gran och björk. För övriga lövträdslag används björkfunktioner, med en kvotkalibrering av veddelar. Denna kvotkalibrering baseras på kvoten mellan trädslagets och björkens veddensiteter ([1]). Avverkade träd lämnar systemet. Avverkningsrester och delar från självdöda träd överförs till markmodellen som input till förnamodellen.
(2) Kolförekomst i död ved beror på ingående mängd, mortalitet och nedbrytning. Om mängden död ved inte har inventerats används defaultvärden som baseras på data från Riksskogstaxeringen (finns i kontrolltabellen Dead Wood). Nedbrytning av biomassa beräknas med exponentiell funktion (e-kt) där trädslagsvisa k-värdena kan ändras av användaren.
(3) Kol i marken baseras på biomassa i stubbar, rötter och förna, och nedbrytning av dessa. Förnafall beräknas med utgångspunkt från stående biomassa, kvarlämnad biomassa efter avverkning, samt träddelar från självdöda träd. När det gäller självdöda träd ingår grenar, barr, stubbar och rötter, medan stamdelen förs till död-ved poolen (se ovan). Biomassa i stubbar och rötter beräknas med (Petersson & Ståhl, 2006) Petersson, H. & Ståhl, G. 2006. Functions for below-ground biomass of Pinus sylvestris, Picea abies, Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 21(Suppl 7): 84-93.. Dessa funktioner inkluderar rötter ned till 2 mm. Rötförna från finrötter (< 2mm) beräknas med omvandlingstal för relation mellan mellanrötter (2-5mm) och finrötter. I dagsläget finns inga biomassafunktioner för stubbar och rötter i ungskog.
Q-modellen används för att beräkna mängden kol (och kväve) i förna- och humusskikt, och räknar på olika nedbrytningsförlopp för olika förnafraktioner.
